Ekolsunds slott

Ekolsunds slott ligger nära Hjälstavikens naturreservat i Husby-Sjutolfts socken, Trögds härad i Enköpings kommun, Uppland.

Denna plats där det nuvarande slottet ligger, har vi släktanknytning till sedan lång tid tillbaka. I området har det länge funnits boplatser. Namnet knyter an till en vik av Mälaren kallad Ekoln. Genom landförhöjningar har sundet och det tidigare utloppet till Mälaren försvunnit. Platsen omnämns tidigast i skriftliga källor i början av 1300-talet. Klicka på ättenamnen för mer information om släkterna.

Folkungaätten/

Bjälboätten

Hertigarna Erik och Valdemar Magnusson söner till kung Magnus Ladulås Birgersson, nämner platsen Ekoolesund  i brev skrivna på platsen den 16 april 1307. Det rör sig om två specifika dokument som finns registrerade i Svenskt Diplomatariums huvudkatalog (SDHK) och det tryckta verket Diplomatarium Suecanum (DS):

DS 1544 (SDHK 2193): Ett brev till riddaren Folke Jonsson gällande predikarbröderna i Sigtuna.

DS 1543 (SDHK 2192): Ett skydds- och frihetsbrev för Skoklosters nunnekloster, där hertigarna befriar klostrets gods från kungliga skatter.

Ekolsund nämns för allra första gången i historiska källor just genom dessa brev från 1307, vilket gör platsen till en central punkt i svensk medeltidshistoria.

Dessa herrar finns i släktträdet 23 generationer bort. Deras anor i ätten, som Magnus Minnisköld Bengtsson och hans bror Karl Bengtsson (den döve) är mina direkta anfäder från två syskon i den familjen.

Hertig Valdemars sigill

Genom århundraden har många släkter kopplats till platsen och bidragit till dess utveckling.

Aspenäsätten

Gården Ekoolesunds förste kände ägare var Magnus Knutsson Blå. Han tillhörde en svensk frälserätt under medeltiden, som var uppkallad efter stamgodset Aspenäs. Vår koppling till denna ätt sträcker sig längre bak i tiden, så långt att det är svårt att fastställa med skriftliga källor. Vi har i släktträdet riddaren Johan Filipsson som en direkt ana. Han avrättades genom halshuggning den 20 augusti 1280. Släktskapet går via ätterna Trolle, Ulfstand, Bille och Brahe till Walkendorff. Johan Filipssons barnbarn Magnus Knutsson Blå var riddare, riksråd, och efterträdde sin far Knut Jonsson Blå, som lagman i Östergötland.

Magnus Knutsson Blå var gift med Helga Bengtsdotter, som troligen var dotter till Birger jarls brorson, Bengt Elofsson (Vingad pil)

Vingad Pil

Deras dotter Kristina Magnusdotter fick vid arvskiftet efter sin fader Ekolsund i Husby-Sjutolfts socken i Trögds härad i Uppland samt alla hans gods i Uppsala biskopsdöme. Hon gifte sig med riksrådet Finvid Finvidsson (Frösviksätten)

Frösviksätten

Ägorna stannade i ättens ägor i flera generationer av Frösviksätten.

Fram till det att ett barnbarn till Magnus Knutsson Blå, Margareta Finvidsdotter gifter med

riddaren Jöns Bengtsson (Oxenstierna) den äldre, kom egendomen i ätten Oxenstiernas ägo.

Oxenstierna

Deras son Bengt Jönsson (Oxenstierna), gift med Kristina Kristiernsdotter(Vasa) dotter till en direkt ana, Kristiern Nilsson (Vasa) ärvde Ekolsund. Deras son riddaren och riksrådet David Bengtsson (Oxenstierna) död omkring 1470, och hans hustru Birgitta Gustavsdotter (Sture/Sjöblad) testamenterar ägorna vidare till sin dotter Kerstin Davidsdotter (Oxenstierna) 1510.

Andra släktingar tog vid senare, den kanske mest kände är Gustav Eriksson Vasa.

Vi har som äldste direkte ana i Vasa-ätten väpnaren, riksrådet och fogden på slottet Tre Kronor, häradshövding Nils Kettilsson (Vasa.) Han var gift med Christina Jonsdotter från den gamla uradliga Rickeby-ätten.

Gustav Erikssons barn kung Johan III och Sofia (Vasa) prinsessa av Sverige och hertiginna av Sachsen-Lauenburg, fjärde dotter till Gustav Eriksson (Vasa) och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), blev även de ägare till slottet. De finns alla i släktträdet.

Senare övergick slottet i kung Gustav II Adolfs ägo. Han skänkte i sin tur slottet till en annan av mina släktingar, Åke Henriksson Tott. Åke var son till Henrik Claesson Tott och Erik XI:s dotter Sigrid Eriksdotter (Vasa.) Släkten Tott, eller som den danska grenen heter Thott, finns i släktträdet.

Åke Tott påbörjade bygget av det nuvarande slottet. Då hans son Clas Tott d y föddes, var slottet fortfarande inte färdigt.

Nästa släkting Magnus Gabriel De la Gardie som är släkt bland annat via Brahe, bytte till sig slottet 1652. Clas Tott fick dock senare tillbaka slottet och fortsatte bygget, nu med hjälp av arkitekten Nicodemus Tessin d ä .

Egendomen ärvdes 1674 av Sten Nilsson Bielke, (systerson till Clas Tott), även han en släkting till oss. Slottet indrogs senare vid reduktionen och Bielke tvingades, för att kunna bibehålla det, sälja sin ytterst dyrbara boksamling, vilken införlivades med kungliga biblioteket. (Källa Wikipedia)

Nästa släkting som ägde slottet var kung Karl XII som i sin tur skänkte slottet vidare till fler släktingar, Fredrik I gift med Ulrika Eleonora d.y. drottning av Sverige. Nästa i släktträdet är kronprins Adolf Fredrik som köpte slottet 1747 och gav slottet som dopgåva till sin son, den blivande Gustav III. Ekolsund blev kungens favoritslott, ”den käraste uppehållsorten” och det fungerade som en fristad där han tillbringade mycket tid.
Slottet var i kunglig ägo i 38 år, och fick då en gustaviansk prägel och var under denna tid en plats för fester och nöjen.
När Gustav III vid 38 års ålder tog över Drottningholm, valde han att sälja Ekolsund 1785 till den skotska släkten Seton, för att finansiera andra projekt, bland annat byggandet av Haga slott. Gustav III blev därmed den siste av alla de personer som finns i släktträdet, som ägt slottet.

Slottet ligger cirka en mil från gården där jag bor. Varje gång jag passerar, tänker jag på släktens historia och de personer som vistats i området.

Slottet används i dag till olika evenemang som konferenser, tornerspel, bröllop och andra fester. Webbplats

Källor:

Riksarkivet Aspenäsätten, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18893, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2023-09-01.

Folkungaätten, , https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14301, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2023-09-01.

Frössviksätten, , https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14573, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2023-09-01.

Oxenstierna, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7880, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2023-09-03.

Adelsvapen.com https://www.adelsvapen.com/genealogi/Aspen%C3%A4s%C3%A4tten https://www.adelsvapen.com/genealogi/Folkunga%C3%A4tten