Christian Walkendorff 1733-1767

Christian föddes den 13 februari 1733 i Hallaröds socken i Skåne. Han var son till Göran Christoffer Walkendorff (1701 – 1735) och Juliane Hjort (1706-1786). Christians far var ryttare vid Södra skånska kavalleriregementet och betjänt, vilket motsvarar vad vi i dag kallar tjänsteman, vid Osbyholm slott 1729 i Hörby socken. Äldre stavning Ousbyholm.

Ousbyholm som det såg ut på 1680-talet
Buhrman-Fischers prospektverk

Christian Walkendorff sägs ha varit underofficer, och som sådan gick han i sjötjänst enligt Elgenstierna. Hans öde har därefter varit okänt då han som de skriver “lät sedan icke höra utav sig”.

Av en händelse så snubblade jag över information om vad som hänt honom. Vid en sökning fick jag denna information hämtad från det Nederländska ostindiska kompaniet. Han bostadsort uppges ha varit Köpenhamn, och hans titel var matros. Denna information sammantagen gör mig lite konfunderad, om det verkligen rör sig om den Christian som föddes i Hallaröds socken. Det finns ingen anteckning om hans födelseår.

Namn: Cristiaan Walkendorff
Avresedatum: 25 jun 1766
Ankomst: 24 jun 1767
Ankomstort: Batavia
Bostadsort: Coppenhagen

Detailgegevens
Gegevens van Cristiaan Walkendorff uit Coppenhagen
Datum indiensttreding: 25-06-1766 Datum uit dienst: 26-06-1767
Functie bij indiensttreding: Matroos Reden uit dienst: Overleden
Uitgevaren met het schip: Luxemburg Waar uit dienst: Azie
Maandbrief: Nee Schuldbrief: Ja
Gegevens van de vaart
Schip: Luxemburg Vertrek: 25-06-1766
Kamer: Amsterdam Kaap: 08-12-1766
01-01-1767
Inventarisnummer: 6478
Folio: 56 Aankomst: 24-06-1767
Batavia
DAS- en reisnr.: 3959.6
Nederländerna, index till besättningslistor för Holländska Ostindiska Kompaniet, 1633-1795 (på Holländska)
EMIGRATION OCH IMMIGRATION
NAMN: Cristiaan Walkendorff

Christian mönstrade på skeppet Luxemburg, som lämnade hemmahamnen den 25 juni 1766.

Nederländska ostindiska kompaniets hemmahamn 1762
Bild från devriesendevries.com/products/admiralty
Skepp tillhörande Nederländska Ostindiska kompaniet utanför Kapkolonins kust 1762 med vajande ”prinsenvlags”. Okänd mästare. Bild från texteromhistoria.wordpress.com

Resan tog nästan på dagen ett år. Den 24 juni 1767 ankom skeppet till sin slutdestination som var Batavia, nuvarande Jakarta, Indonesiens huvudstad. Kompaniet handlade med varor som kryddor, och i Batavia lastades peppar som var en mycket lukurativ vara. Stora summor satsades och vinsterna blev delvis mycket stora. Så även riskerna och många sjömän fick sätta livet till i skeppsbrott och sjukdomar.

Resans farligaste del var kanske den fruktade Godahoppssudden i södra Afrika. Den nederländske handelsresanden Jan van Riebeeck grundade 6 april 1652 Kapstaden strax norr om Godahoppsudden, som en bunkringshamn för Nederländska Ostindiska Kompaniet.

Holländska skepp vid Godahoppsudden
Bild från maritiem-erfgoed.nl

En anhalt under resan var Kapstaden, som man angjorde den 8 december 1766, efter 166 dagar. Man firade jul-och nyår i Cape (Kapstaden). På det nya årets första dag, den 1 januari 1767 lättade man ankar och lämnade hamnen.

Resrutt
Hamnkarta över Jakarta, Dutch East India Company
François Valentijn – Oud en Nieuw Oost-Indiën

Det är inte svårt att föreställa sig att den långa sjöresan måste ha varit strapatsrik. Livet ombord var säkert både hårt och slitsamt. Det är lite av ödets ironi att Christian klarade av resan, men miste livet på grund av en febersjukdom, efter bara två dygn i land i Batavia. Jag har inte funnit någon uppgift var Christian fick sin sista vila. Förmodligen blev han begravd där han avled, i Batavia.

Bild ur skeppet Luxemburgs besättnings lönelista.
Bild från Open archives