Tycho Brahe den 11 november 1572
På huvudbyggnaden på Herrevadskloster berättar en inskriftstavla om den händelse som kom att göra Tycho Brahe världsberömd som astronom.
Kvällen den 11 november 1572 hade denne tillbringat i sitt laboratorium. På väg över borggården upptäckte han plötsligt en ny och klart lysande stjärna – t.o.m. starkare än Venus – i stjärnbilden Cassiopeia. För att vara säker på sin iakttagelse tillkallade han folk och fick upptäckten bekräftad. Han gav stjärnan namnet Stella Nova, den nya stjärnan. Med en sextant, som han själv hade konstruerat, gjorde han noggranna observationer och fortsatte att studera stjärnan under ett års tid. Den avtog mer och mer i styrka för att efter arton månader slockna helt. Idag skulle vi kalla den en supernova. Även andra astronomer i Europa hade iakttagit fenomenet, men de dröjde med den vetenskapliga bearbetningen. Tycho lät trycka och ge ut sina iakttagelser i Köpenhamn 1573 under titeln ”De nova Stella anni 1572”. Denna skrift blev början till hans berömmelse och bröt helt med uppfattningen att allt var oföränderligt i rymden.
Bakgrund: År 1565 förlänades Herrevadskloster till den danske stormannen Steen Bille. Herr Steen var morbror till Tycho Brahe och när denne vid sin fars död 1570 lämnade studierna ute i Europa för att bosätta sig på Knutstorp tillbringade han också mycket tid på Herrevad.
Morbrodern uppmuntrade Tychos naturvetenskapliga studier och lät bygga ett kemilaboratorium åt honom. Där utfördes många experiment, även alkemiska. Jakten efter ”de vises sten”, d.v.s. att kunna tillverka guld, var vid den tiden på modet hos många adelsmän och kungar. Guldet skulle Tycho och hans morbror använda till ett alldeles speciellt ändamål, nämligen papperstillverkning. Hur det gick med guldtillverkningen är obekant, men 1570 anlades ett pappersbruk, som senare kom att heta ”Klippan” och är Nordens äldsta. Det drivs sedan 1637 på samma plats som nu. Pappret tillverkades av växtfibrer från lin och blev en dyr produkt, varför Tycho i en dikt vädjade till de danska kvinnorna om hjälp: ”Ni danska kvinnor uppoffrar av kärlek till fädernelandet Edra linnekläder själv, för att icke våra förfäders bedrifter skall bliva övergivna till glömskan.” Steen Bille anlade även ett glasbruk på slottet.
På bilden ovan, ett kopparstick utfört i Amsterdam 1586, syns Tychos släktträd där hans förfäders vapensköldar finns avbildade. Gyldenstern (Gyldenstierne), Kahbiller (Kabel), Markeman (Markmand),Axellsønner, Rosenkrans (Rosenkrantz), Longer (Lunge), Ruder (Rud), Braher (Brahe),Biller (Bille), Ulfstander (Ulfstand), Ronnor (Rønnow), Troller (Trolle), Longer (Lunge), Rosenspar, Storawase (Vasa), och Axellsønner.
Detta är kanske är min mest berömde släkting. Tycho Ottesen Brahe, (1546-1601) son till den danske adelsmannen och riksrådet Otte Tygesen Brahe född den 2 okt. 1518, Tosterup Slott (Tostrup), Ingelstad Skåne. Död den 9 maj 1571, Helsingborgs Slott Skåne, och hovmästarinnan Beate Clausdatter Bille född den 29 apr. 1526, Skarholt Slott – Skarhult, Froste, Skåne, död den 18 okt. 1605, Lundegaard, Nørre Broby (Sallinge H., Svendborg). Paret gifte sig den 23 nov. 1544 på Tosterup Slott (Tostrup), Ingelstad, Skåne. Föräldrarna tillhörde högadeln i Danmark.
Tycho uppfostrades dock av sin farbror Jörgen Brahe och hans hustru Inger Oxe, som var barnlösa, på slottet där hans far Otte föddes, Tosterups slott.
Akvarell omkring 1780
Konstnär: Anders Sigfrid Rålamb, född 5 augusti 1753 i Stockholm, död 11 mars 1841 i Norra Strö, Kristianstads län, var en svensk friherre, ryttmästare, tecknare och akvarellist. Källa: Kungliga biblioteket – Arkivbild.
De fick 12 barn, jag härstammar från Tychos bror riksrådet Axel Ottesen Brahe, som är nummer två från vänster på bilden. Detta epitafium i Kågeröds kyrka visar familjen Brahe med sönerna på faderns sida, och döttrarna på moderns sida.
Axel Ottesen Brahe är en direkt ana i 12 generationer, min farfars mormors morfars farfars farfars morfar, gift 2.a gången med Kirsten Eriksdatter Hardenberg, til Mattrup. Deras dotter Karen Axelsdatter Brahe född den 23 apr. 1598, Helsingborg Slott, Skåne, död den 16 aug. 1631, Odense Købstad, gifte sig med riddaren av Elefantorden Henning Jörgensen Walkendorff til Brangstrup, född 24 feb. 1595, Glorup Gods, Svindinge (GudmeH.Svendborg) död 7 jan. 1658, Glorup Gods, Svindinge (Gudme H.Svendborg). Han är farfars mormors morfars farfars farfars far.
Tycho blev världsberömd som astronom och vetenskapsman. Hans namn blev känt över världen efter hans upptäckt och beskrivning av Stella Nova. Han utforskade stjärnhimlen från sitt slott Uranienborg där han hade ett observatorium, Stjärneborg, beläget på den lilla ön Hven utanför Landskrona. Tycho revolutionerade den astronomiska vetenskapen genom att införa noggranna mätningar av stjärnors, planeters och kometers banor. Han kunde i sin bok De Nova Stella bland annat bevisa att en ny stjärna, som han observerade i Cassiopeias stjärnbild 1572, befann sig på större avstånd från jorden än månen, vilket på sin tid var en sensation, eftersom de högre sfärerna var perfekta och inte kunde ändra sig. Härmed hade han inte bara myntat beteckningen nova, utan även, skulle det visa sig, sällat sig till den exklusiva skaran, som skådat en supernova.
Tycho föddes den 14 december på Knutstorps slott, mellan klockan 9 och 10 på förmiddagen enligt hans fars egen anteckning. På bilden nedan syns ett blad som jag numera är lycklig ägare till, som föreställer Knutstorps slott. Slottet eldhärjades svårt 1678 och 1956. Knutstorp eller Knudstrup ärvdes av Tychos far, Otte Tygesen Brahe 1523.
Tychos föräldrar lät hugga in följande text på en stentavla, som numera sitter ovanför en igenmurad dörr.”ANNO DOMINI 1551 LOD IEG OTTHE BRADE BIJGGE THETTE HVS HER STAR OC BLEF FOLKOMMEN SAMME AAR MET MIN KERRE HVSTRVE BEATE BILDE HER CLAVS BILDES DATTER PAA LIINNGS GAARDT” (år 1551 lät jag Otthe Brahe bygga detta hus her står och blev fullkommen samma år med min kära hustru Beata Bilde herr Claus Bildes dotter på Lings gård)
Tycho döptes till Tyge, men antog den latinska formen av namnet Tycho i 15-års åldern. Han var äldste sonen, men växte inte upp hos föräldrarna, utan hos sin farbror Jörgen Tygesen Brahe gift med Inger Johansdatter Oxe. De var barnlösa, och hade blivit lovade av Tychos föräldrar, innan han föddes, att om de skulle få en son så skulle han få växa upp hos Jörgen och hans hustru. De löftet ville de inte hålla när Tycho väl var född, så Jörgen fick mer eller mindre kidnappa Tycho från hans hem. Tycho sattes i latinskola redan vid 7 års ålder. Den 19 april 1559, då Tycho var 12 år sändes han till universitetet i Köpenhamn. Redan i unga år började Tycho intressera sig för astronomi. I februari 1562 påbörjade han en resa till Leipzig, och Tycho anlände dit i mars samma år, tillsammans med sin ”hovmästare” Anders Sörensen Vedel. Han fungerade som en ledsagare, detta var brukligt på den tiden bland unga adliga män på deras utbildningsresor i Europa. De skrev in sig i universitetsmatrikeln, med Anders namn före, och erlade en inskrivningsavgift. Den var fastställd till 8 groschen, men som en flott gest lade de upp 1 gulden och 3 groschen. Det var tänkt att Tycho skulle ägna sig åt humaniora, men efter föräldrarnas önskan blev inriktningen juridik. Tycho tröttnade dock ganska snart på detta, och började som han själv skriver i sin självbiografi, dyrka astronomi i hemlighet. ”Hovmästaren” var ju satt att vaka över Tycho och hans studier, han hade även ansvar för kassan, Detta medförde att Tycho hade svårt att köpa astronomisk litteratur, men han lyckades tydligen med detta på något sätt. Han lärde sig stjärnbilderna utantill, och fortsatte med planeterna. Då han inte fick köpa in astronomiska instrument, tvingades han att använda en enkel stor passare, vars centrum han satte vid ögat. Han riktade passarens ben mot den planet som skulle observeras och en närbelägen fixstjärna, eller så mätte han på samma sätt två planeters inbördes avstånd. Sedan bestämde han genom en enkel räkning deras gradavstånd i förhållande till hela cirkelns omkrets. På detta enkla vis lyckades Tycho upptäcka att de gängse tabeller som fanns vid tiden, var felaktiga.
Här kan du lyssna på en kortare föreläsning på engelska från London Museum;
Tycho Brahes liv och död – av Ian Morison, Gresham professor i astronomi
Källor:
Sylve Åkesson, Skånska slott och herresäten
Norlind Wilhelm, 1963 Tycho Brahe Tryckindustri AB
Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 – 2005]., DAA 1950:II:13- 49 h.
© Copyright 2020 Ann Walkendorff, All rights Reserved. Written For: The story of the noble family Walkendorff