Erik Valkendorf/Walkendorff ärkebiskop i Nidaros
Erik föddes troligen 1465 på Glorups slott, son till Axel Henningsen Walkendorff i hans första gifte med Margrethe Pallesdatter Ulfeldt. Vår direkte ana Henning Axelsen Walkendorff var halvbror till Erik, och son till Axel Henningsen Walkendorff och hans andra hustru Anne Andersdatter Passow.
Erik började sin bana som sekreterare (kansler) hos kung Hans och senare även hos hertig Christian, blivande Christian II.
Han hade studerat i Köln och 1491 vid universitetet i Greifswald, och fick där magistergrad. Han författade senare flera litturgiska böcker, och han var bland de första i Norge som tog boktryckarkonsten i bruk.
Mer eller mindre mot sin vilja blev han utsedd av kung Hans till ärkebiskop. Kungen skrev till påven och krävde att så skulle ske. Erik hade invändningar mot hertig Christians inställning till kyrkan, men som kungens vän blev han lovad att kungahuset skulle respektera kyrkan.
Den 16 augusti 1510 providerade påven Julius II Erik till ärkebiskop i Nidaros.
År 1514 krönte Erik den unge Christian till kung i Oslo.
Han förde den blivande drottningen Elisabeth av Österike, från Nederländerna där hon vistades hos sin faster Margareta, till bröllopet med Christian II.
Resan från Amsterdam blev stormig och prinsessan Elisabeth blev svårt sjösjuk. Erik kom att fungera som prinsessans själasörjare och präst. Som tack för Eriks tjänster skänkte Elisabeth senare bland annat ett altarskåp till Leka kirke i Nidaros biskopsdöme.
Som ärkebiskop var Erik hängiven och energisk, han rustade bland annat upp Nidarosdomen, domkyrkan i Trondheim.
Han lät infoga Walkendorffs vapensköld i den sydöstliga portalen.
Som ärkebiskop bodde Erik på Ärkebiskopsgården som ligger granne med Nidarosdomen.
Ärkebiskopsgården beskrivs som ett medeltida palats. Den äldsta delen är belägen i den nordliga flygeln, Nordfløya. En utvändig mäktig numera renoverad stentrappa leder till vackra representationssalar, som används än i dag. Enligt forskaren och arkeologen Øystein Ekroll så är palatset uppbyggt efter medeltida ideal. En privat del kallad Camera, en officiell del för representation och fest kallad aula och en tredje del kallad capella, kapellet.
Under medeltiden var ingångarna till salen indelad i tre bestämda avdelningar. Gästerna kom in via en dörr mitt på den södra långväggen. Ärkebiskopen kom via sin privata del från väst, och tjänarna kom från höger, samma väg som besökarna tar i dag.
Ärkebiskopen hade sin plats mitt på den nordliga långväggen. Enligt Øystein Ekroll så fanns det här en hemlighet, nämligen ett varmluftsschakt som värmde ärkebiskopens plats. Så kanske var palatset det första huset med centralvärme.
Denna pampiga sal måste ha tilltalat ärkebiskopen Erik Walkendorff. Det är inte svårt att föreställa sig hur det kunde ha sett ut i palatset under hans tid. Som ärkebiskop var Erik omtyckt och respekterad, lojal mot riksrådet. Han var en son av sin tid, med rötterna djupt i danskt kyrko-och kulturliv. En renässansman med sin tro förankrad i gamla katolska traditioner. Han såg dock som sin uppgift att föra in nya impulser i ärkestiftet, genom att upprätta goda förbindelser med övriga Norden och Europa. Han sägs ha älskat pompa och ståt. Han månade om kyrkans intressen och ställning, och han arbetade aktivt med olika projekt.
Ärkebiskopens arbetsrum även kallat regalierummet efter att kronregalierna förvarades där under 1800-talet.
Kanske var det i detta arbetsrum som Erik skrev, med hjälp av ledande kanniker, bland annat de litturgiska böcker som finns bevarade. Han stod själv bakom en omfattande kartläggning och beskrivning av Finnmark, genom sina resor. Dessa sände han i brevform till påven Leo X i Rom.
Han tog initiativ till och finanserade Missale Nidrosiense och Breviarium Nidrosiense
Erik Walkendorffs vapen finns i denna vackra skrift. På bilden finns även en direkt anfader- Olav den helige.
Missalet trycktes för ärkestiftet i Nidaros, dagens Trondheim. Stiftet omfattade hela Norge, Island, Grönland och en rad öar i Nordsjön, samt delar av nuvarande Sverige. Missalet räknas som Norges första tryckta bok och tre exemplar som tillhör Norges nationalbibliotek, ingår nu i Norges dokumentarv.
Messehagel som har tillhört Erik
Vid utgrävningar har man funnit rester av Erik Walkendorffs myntverkstad med vackra kakel och tegelgolv.
Vapenskölden fanns även på mynt
Läs mer om mynten här .
Erik Walkendorff Skilling med vapenets hjärtsköld i centrum
Senare kom han i konflikt med kungahuset, när han försvarade den katolska kyrkan rättigheter gällande handel och skattefrihet.
Han blev även anklagad för att vara delaktig i Dyvekes död, vilket senare avfärdades.
På grund av dessa konflikter blev han tvungen att fly till påven i Rom, där han avled av pesten den 28 november 1522. Läs mer här fler artiklar
Källor:
Hamre, L. 1943: Erkebiskop Erik
Valkendorf. Trekk ved hans liv og virke.
John Griegs forlag, Bergen.
- https://www.aftenposten.no/norge/i/oE61V/erkebispegaardens-hemmeligheter?
- https://nbl.snl.no/Erik_Valkendorf
- https://www.strindahistorielag.no/wiki/index.php/Erkebispeg%C3%A5rden
- http://denstoredanske.dk/
- https://lokalhistoriewiki.no/wiki
- https://no.wikipedia.org/wiki
- http://rehnstroem.se/
- https://uit.no/