Släkten/Ätten Walkendorff nr 25 med släkttabeller

Släkten/Ätten Walkendorff

Vapensköld målad 1900 av C.H. Tersmeden Foto och ägare Ann Walkendorff ©

Ätten Walkendorff eller är Falckendorf det korrekta?

Släkten Walkendorff tros vara av tysk uradel. Vårt ursprung är inte helt fastställt. Detta faktum är något som jag gärna vill utforska, och bringa klarhet i. Med dagens moderna teknik, med flera digitaliserade källor, och med DNA-teknik bör det nu finnas bra förutsättningar för att komma sanningen närmare. Jag respekterar de olika synsätt som råder, men vill även lyfta fram och problematisera den information jag funnit. Detta gäller även stavningen av vårt namn, det troliga är att det från början stavades med F. Genom århundraden har det troligen förekommit att man uppfattat namnet ”fel”, både i tal och skriftspråk. F och W i tyskan uttalas lika. Jag har även funnit sammanblandning mellan B och W. I denna tyska skrift med gamla tyska vapensköldar heter vi Die Balckendorf. Det som brukar vara en röd ros/blomma i centrum av hjärtskölden, ser mer ut som en krona?!

vp tyska

Den gamla tyska skrivstilen kan lätt läsas fel. F och V uttalas lika i tyskan. Genom åren har vårt namn stavats antingen med F eller V/W. Falke på tyska betyder falk. De äldre tyska gotiska bokstäverna, är i många fall i sin snirklighet lika. Titta på likheten på B, F,V och W.

tysk handstil

Det finns olika teorier om släktens ursprung, det svenska Riddarhuset har valt alternativet att vi har våra rötter i Mecklenburg. Det i sin tur grundar sig på uppgifter från Danmarks Adels Aarbog, 1928.

Vilka källor som dessa två grundar sig på anges inte, vilket är märkligt. Riddarhuset brukar använda sig av Gustaf Elgenstiernas publikation ”Det Svenska Riddarhuset Stamtavlor”. Elgenstierna i sin tur grundar sin information om vår släkt på det som finns i Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen.,(Dansk Adelsforening), DAA 1928:II:130.

Jag anser dock att man gjort det väldigt lätt för sig genom detta förfarande. Antagligen på grund av att intresse saknades, det fanns väl ingen anledning att ifrågasätta detta. Men enligt min mening finns det många oklarheter och ledtrådar som behöver följas upp, och flera konkreta fakta som måste lyftas fram och beaktas.

Teori-ursprung i Mecklenburg

  • Walkendorf är ett litet samhälle nära staden Tessin i Rostocksdistriktet Mecklenburg -Vorpommern i Tyskland. Vid en utgrävning 1893 fann man rester av en borg i området. Redan på 1200-talet omnämndes personer som bar namnet Vokendorph. Om dessa har anknytning till släkten är fortfarande ovisst.
  • Byn Walkendorf är uppkallad efter Walik castrensis af Demmin (1216) (Wallkendorp). Walik – ett personnamn? castrensis=militärläger, från latinets castra. Demmin är en ort i Mecklenburg.
  • I andra äldre urkunder kallas byn för Villa Walic, Walkendorpe).
  • År 1321 nämns en Willekinus Duvendick som sätter tre gårdar i Kuckenshagen,Barth i pant till en Walkendorf, förnamn saknas. Barth är en ort i Vorpommern-Rügen, Mecklenburg.
  • Väpnaren Nicolaus Walkendorp i Coslin nämns 1351. Coslin, tyska- Köslin, ligger den västra delen av Pommern, numera Polen.
  • Conrad Walkendorf var dekanus vid Marienkirchen i Rostock 1486.
  • Om dessa personer som nämns här ovan tillhör samma släkt som utvandrade till Danmark är oklart, de nämns inte i danska skrifter.

Det har funnits personer med namnet Walkendorf i området genom århundraden. Under slutet av 1700-talet utvandrade personer med namnet Walkendorff från Hamburg och Leipzig till USA och bosatte sig i New York, Ohio, och i Illinois, där efterlevande ättlingar fortfarande finns. (Archiv der Hansestadt Lübeck; Statistisches Landesamt: Zähllisten der Volkszählung, 1851; Volym: Band 4. Johannis-Quartier Beskrivning ImageNo: Band 4• Johannis-Quartier Källinformation Lübeck, Tyskland, folkräkning, 1851 [database on-line]. Originaldata: Källbeskrivning Den här samlingen innehåller 1851 års folkräkning för staden Lübeck.

Karl Valkendorf f.1826 flyttade 1853 från Lieksa, en stad i landskapet Norra Karelen till Pielisjärvi Finland.(Hiski). Ättlingar till honom flyttade under 1960-talet till Sverige, och återfinns i dag företrädesvis i Småland. De skriver sig Valkendorff, på senare tid har de även börjat stava namnet med W.

Det finns inga dokument eller historiska källor som tyder på att de till USA eller Finland utvandrade personerna, tillhör, eller har haft kontakt med den adliga ätten Walkendorff.

Representanter för huvudmannagrenen av en adliga ätten Walkendorff tjänstgjorde under en period i Nyland, nuvarande Finland, men flyttade under 1750-talet till Uppland, Sverige. Då kyrkböcker från det numera finska området helt eller delvis saknas på grund av krig och bränder, har det inte gått att följa släkten fullt ut. År 1764 återfinns Christopher Walkendorff f.1726 i Nyland, son till Göran Christopher Walkendorff (1682-1739) i Härkeberga Uppland. Det är från honom den nu levande svenska äldre och yngre huvudmannagrenen utgår.

Diskussion teori Mecklenburg

  • Det är ett märkligt faktum, att det inte nämns i de danska urkunderna, att släkten kommer från detta område(Mecklenburg). Det borde vara naturligt, och det var även brukligt att nämna vart man skrev sig till. Varken Nicolaus Heldvad eller Klevenfelt nämner något om Mecklenburg när det nämner ursprung.
  • Elgenstierna som grundar sig på Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), DAA 1928:II:130, skriver:”Denna danska adelsätt, av vilken en gren efter Skånes införlivande med Sverige introducerades på svenska riddarhuset 1664, skall enligt uppgift hava inkommit till Danmark från Bayern eller Österrike. Någon anknytning till dessa länder har dock icke kunnat påvisas. Däremot ligger det antagandet nära, att ättens ursprung kan sökas i Mecklenburg.” Detta är ju mycket motsägelsefullt, man väljer att negligera en uppgift- ”skall enligt uppgift hava inkommit till Danmark från Bayern” Varför gör man detta???? Har man ens försökt påvisa sanningen i denna uppgift? Troligen inte. Under diskussionsavsnittet teori Bayern Österrike kommer jag presentera flera indikationer på att uppgifterna att släkten härstammar från Bayern, precis det faktum som står i skrifterna. Således väljer man att tro mer på ett antagande -”Däremot ligger det antagandet nära, att ättens ursprung kan sökas i Mecklenburg.”    
  • Det finns en kyrka från slutet av 1300-talet i byn Walkendorf. Det är märkligt att släktens vapensköldar inte återfinns i denna, eller några gravmonument. Detta borde ha varit fallet om släkten var adlig, och hade sitt säte i byn. 
  • Byn Walkendorf saknar ett vapen. Vår vapensköld har i hjärtskölden en röd ros med tre svarta falkvingar. Anknytning/koppling till Falke- tyska för falk. walkendorff_large
  • I min argumentation mot påståendet att vi stammar från Mecklenburg vill jag lyfta fram det faktum att släktens medlemmar återfinns i kungliga och furstliga följen, och där de förseglar olika dokument.
  • Henning Wokendorph/Walkendorff nämns 1374 i samband med att greve/graf Heinrich II (der Eiserne) von Holstein-Rendsburg (1317-1384) besöker Danmark. Peder Henningsen Walkendorff var troligen i drottning Margaretas tjänst, ty han beseglar flera av hennes brev under åren 1378–1400. Han var riddare 1399 och levde ännu 1405, då han befann sig i konung Eriks och drottning Margaretas följe i Hälsingborg.
  • De gifter sig med personer ur högadliga släkter. Det rimmar illa med beskrivningen att de personer som bär namnet Walkendorf i Mecklemburg. De levde enligt uppgift under enkla förhållanden. Ingenting tyder på att de tillhörde adeln, de verkar mer vara knutna till kyrkan och det kloster som fanns i området. De stämmer inte in på de beskrivningar som finns om släkten:
  • Arthur G. Hassø skriver i boken om Kristoffer Valkendorf, fritt översatt från danskan: ”Denna adelssläkt, där adelskap härrör från en så avlägsen forntid, att det icke är möjligt att bestämt datera en exakt tidpunkt”. I Navneetymologi skriver 1630 Niels Heldvad följande:” Den förste Falckendorp kom ind i Danmark med Kong Kristoffer af Baiern, var født af Friherreslægt i Tirol”.                                                           

Teori-ursprung i Bayern eller Österrike

Min forskningshypotes är att vi har våra rötter i Bayern. Den grundar jag på följande fakta från äldre skrifter, och det som jag anser vara det starkaste beviset, vår vapensköld. Likaså sätter jag stor tilltro till min släkting Sophie Brahes, syster till Tycho dokumentation. Hon är en välrenommerad släktforskare, och hon skriver i en av sina släktböcker, som hon fått ärva av Christian Eriksen, en oäkta son till Erik Walkendorff till Glorup:

  • ”Familien Barsuig førte i sit Skjold et stående gråt Dyr med rød Tunge i Blåt, Bartensleben et Vildmandshoved med grøn Lavrbærkrans i Blåt og von Landshut 3 Kroner på en rød Bjelke i blåt Felt”. Släktboken förvaras nu på Lunds universitetsbibliotek.
  • Namnen på Peder Henningsen Walkendorffs förfäder tyder på anknytning till adliga släkter i Bayern.  Klevenfeldt skriver: ”Den första som bosatte sig i Danmark, Peder Walckendorff,  var son till Henning Walckendorff och fru Wendell Barsnig. Hans farmoder var Fru Cathrine von Landshüt, hans mormor hette Fru Anna Bartensleben”.
  • Fru Wendell Barsnig, stavningen av namnet är troligen resultatet av flera felavskrivningar i olika dokument genom århundraden. Wendell är inte ett troligt förnamn på en adlig dam på 1300-talet. Namnet Wendela dyker upp två generationer senare i släkten, då det ges till hennes barnbarn, Henning Walkendorffs d.1475 och Inger Axelsdatter Gøyes dotter. Min tolkning är att Peder Walckendorfs mor hette Wendela Braunschweig. Wendela betyder ”Den vendiska mön”. Namnets ursprung är tyskt. Som exempel kan nämnas att jag funnit minst två olika stavningar, i Klevenfeltds samlingar- Barsnig, och i Sophe Brahes släktbok där hon stavar Barsuig. Namnet stavas Brunswick på engelska. Här finns dock den viktigaste informationen enligt min mening, hur hennes vapen såg ut. Sophie skriver: at Familien Barsuig førte i sit Skjold et stående gråt Dyr med rød Tunge i Blått.

    Wappen_Deutsches_Reich_-_Herzogtum_Braunschweig_(Kleines)wappen Braunschweig

  • Fru Cathrine von Landshüt, hans farmoder, gift Walkendorff. Landshut ligger i Bayern, där det finns rester av en borg från 1200-talet- Burg Landshut. Bernkastel_LandshutDär finns även schloss Trausnitz vars äldsta delar är från 1150-talet. Jag har inte lyckats finna någon vapensköld från 12-1300-talet, Sophie Brahe beskriver den:”3 Kroner på en rød Bjelke i blåt Felt” Kronor i sköld brukar vara kopplat till furstliga och kungliga sköldar. I det nuvarande stadsvapnet finna tre hjälmar.

Landshutantiquemap

  • Hans mormor hette Fru Anna Bartensleben. Den tyska adelssläkten med detta namn nämns redan under 1300-talet. Vad som är förbryllande är Sophie Brahes beskrivning av Annas vapen”Vildmandshoved med grøn Lavrbærkrans i Blåt” Någon sådan vapensköld har jag inte lyckats hitta. Bartensleben är förknippat med schloss Wolfsburg. Ätten von Bartenslebens vapen ses nedan till höger.

Wappen_Bartensleben_Schloss (1)

  • Redan på 1500-talet berättas om vårt ursprung: Nicolaus Heldvaderus, Fortegnelse over »Gammel Adels Slecht udi Danmarck paa de tjder, der Herre Bisperne bleffue affsæt, oc Religionen forandret, Anno 1536«.I Fortalen har Heldvadcrus for øvrigt meddelt nogle lidet betydende Bemærkninger om adelige Slægtnavne, deriblandt følgende: »Den første Falckendorph kom ind i Danmarck med Kong Christoffer aff Beyren, vaar fød aff Frijherrer Slect i Tirol«. Samma text återfinns i Klevenfedlts samlingar på 1700-talet: ” Den förste Falckendorp kom ind i Danmark med Kong Kristoffer af Baiern, var født af Friherreslægt i Tirol”.

  • Notera att namnet stavas med F, Falckendorp. Det finns en ort som heter Falkendorf i  Aurachtal , Erlangen-Höchstadt,  och den ligger i Bayern. Så här ser deras vapen ut, med falken i centrum, färgerna silver och svart återfinns här precis som i vår sköld. De sägs symbolisera floden Herzogenaurach som flyter genom området.

Schloss Falkendorf återfinns i flera äldre skrifter. Länk

Länk till skrifter om schloss Falckendorf.

Schloss Falkendorf

Här är bildbeviset, det finns en slottsruin i en liten by som heter Falkendorf, och som ligger i Österrike.

Schloss Falkendorf

Schloss Falkendorf på ett gammalt vykort som numera ägs av Ann Walkendorff

Bilden ovan är gammal, och på en nytagen bild från 2012 finns endast en mindre del kvar av ruinen. Det ser ut som bara grunden är kvar.

Ruin schloss Falkendorf, 2012

Ruin schloss Falkendorf, 2012 Foto:Herbert Krenn

Släktnamnet stavas med F i denna franska publikation, Histoire naturelle generale et particuliere, Volym 74

Av Georges-Louis Leclerc Comte de Buffon Här nämns ärkebiskopen i Nidaros Erik Falckendorf

Här nämns righofmäster Christopher Falckendorf i en tysk skrift från 1674.

Släkten Walkendorff kom till Danmark i början på 1300-talet, den tillhörde högadeln, och var så kallad riksrådsadel, när den danska grenen dog ut 1747 på svärdssidan.

En gren blev svensk, när Danmark förlorade Skåne till Sverige. Ätten naturaliserades här 1664 och introducerades samma år på det svenska Riddarhuset som adlig ätt nr. 25.

Som min äldste kända direkta anfader räknas Henning I Walkendorff, han avled 1374. Släkten har genom åren ägt flera slott och gods, bland annat Egeskovs Slott, Glorups Slott, Vittskövle Slott, Maglö Slott, för att nämna några.

Henning Axelsen Walkendorff III, min direkta anfader i 14 generationer var riksråd och ägare till Glorup. Hans son Christoffer Walkendorff född 1525, var sekreterare hos danske kungen Christian III. År 1554 blev han förlänad Bergen, och blev på så vis länsherre på Bergenhus, och slottsherre på Värdöhus. Han byggde Bergen Tower ? även kallat Rosenkrantz tower, som fortfarande finns kvar. Han var rådgivare och förmyndare till hertig Magnus, bror till kung Fredrik II. År 1566 var han ståthållare i Livland. År 1569-1571 var han länsherre över Island, och innehade samma ämbete över Gotland 1571-1573. Åren 1573-1574 var han länsherre över Roskildegård och Sköldensholm. 1575 fick han Vår Frue Kloster, och han blev kungens ränteminister, ett ämbete han skötte väl. Han förlänades även Sallinge herred. År 1576 blev han riksråd, och fick Stavanger län. Året därpå blev hans stadshållare i Köpenhamn. Han blev då civil chef för flottan. Från 1588 var han medlem i regeringsrådet, Christian IV förmyndarregering. 1589 fick han Vordingsborgs län, och 1592-95 var han länsherre på Helsingborgs fästning. 1594 var han regeringskommissarie över Gotland som han styrt väl genom åren. 1595-97 förlänades han Odensegård och St.Knuds kloster. 1596 blev han utnämnd till rikshovmästare. Han bar kronan vid Christian IV kröning. Från 1597 fram till sin död 1601 var han även länsherre på Junghoved. Han var vetenskapligt intresserad och grundlade 1588 Walkendorffs kollegium för 16 fattiga studenter i Köpenhamn. Byggnaden finns kvar än i dag, och räknas till Nordens äldsta universitetsbyggnader.

Han var brorson till Erik Walkendorff, ärkebiskop i Nidaros Norge. Erik började sin bana som sekreterare (kansler) hos Christian II. Han hade studerat vid universitetet i Greifswald och fick där magistergrad. Han författade flera litturgiska böcker, och han var den förste i Norge som tog boktryckarkonsten i bruk. Senare kom han i konflikt med kungahuset, när han försvarade kristendomen. På grund av dessa konflikter blev han tvungen att fly till påven i Rom, där han avled 1522. En ö på Grönland heter Walkendorff Island, och är uppkallad efter släkten.

Henning Walkendorff 1595-1658, min direkte stamfader i 11 led, länsman och son till Henning V Walkendorff och Anne Brockenhuus, var gift med Karen Axelsdatter Brahe. Han studerade i Lieden, och var godsägare på Bramstrup.  Han ärvde Glostrups Slott, och köpte därefter flera gods, samt gjorde militär karriär. Under kejsarkrigen var han en av tre generalkommisarier på Fyn. Han var samtidigt länsman på Odensegård, och kommissarie vid Fyns skattekravsverk.  År 1629 var han proviantkommisarie. 1638 var han adelns representant vid landsvärnsförhandlingarna. 1643 var han kommisarie vid Fyns försvar. Han kom till hovet, och blev riddare vid kröningen 1648. År 1649 var han marskalk  för Braunschweig-Liineburgske gesandter. 1655 blev han länsman på Bratsberg och Gimsö kloster. Han ansågs vara en god och dygdig man, och han uppförde ett sjukhus i Skaarup vid Klingstrup. Han uppförde även ett kapell 1632 vid St.Knuds Kyrka i Odense. Han vilar där tillsammans med sin hustru.

Hans Walkendorff född omkring 1644 och död 1716. Han är min direkta anfader i 9 generationer. Han tjänstgjorde som kavaljer på ambassaden till Köpenhamn, och år 1680 fick han hedersuppdraget tillsammans med Johan Gyllenstierna att eskortera kung Karl XI:s blivande drottning Ulrika Eleonora, dansk prinsessa till Skottorps herrgård i Halland, där vigseln ägde rum den 6 maj.

År 1690 ärvde han Ellinge Slott vid faderns död och blev då även föreståndare för Walkendorffska kollegiet i Köpenhamn. Han sägs ha varit en slarver som levde livets glada dagar, och slösade bort familjens förmögenhet. Han ägde Ellinge Slott i Skåne tillsammans med sin hustru Margaretha Elisabeth Barnekow.

Det är viktigt att lyfta fram att han och andra som t ex Ove Ramel fick sina ägodelar konfiskerade av svenskarna.  Den svenske Generalguvernören Fabian von Fersen lät införa deras egendom till Malmö. Han (von Fersen) hemställde sedan hos den svenske kungen, att de skulle fördelas bland därvarande svenska statsämbetsmän, ”hvilka voro synnerligen illa situerade”.

Resultatet blev katastrofalt och enligt rykten tvingades han låna bröd från sina bönder som var knutna till slottet, och kallades därför för ”Hans Lånekaka”. Denna skröna saknar källor, och berättas av J C Barfod i boken Märkvärdigheter rörande skånska adeln utgiven 1847. Boken gavs ut efter författarens död, han levde mellan 1753 och 1829. Han var alltså inte samtida med Hans Walkendorff.

Situationen blev ohållbar, och han tvingades att sälja Ellinge Slott 1714. Han fråntogs rättigheten att utöva föreståndarskapet för Walkendorffs kollegium 1707. Han skall sedan ha inträtt i svensk krigstjänst.  Han dog i armod 1716.

Här vänder lyckan och framgången för min släkt. Hans son Göran Walkendorff gifte sig med Anna Margareta Appelstubbe. De fick bland annat sonen Christopher Walkendorff, min direkta anfader i 9 led, född i Nyland, då hans far var kornett vid Nylands Dragoner. Han flyttade till Härkeberga, och bodde på en gård dryga kilometern från den gård där jag nu bor. Han avled 1789. Hans son Lars är far till Maria Elisabeth, min gammel-gammel- gammel farmor. Maja Stina Walkendorff är hennes dotter. De kvarlevande av släkten som bär namnet Walkendorff är mina kusiner i 4 och 5 led. De heter Walkendorff och von Walkendorff. Ätten är fortfarande adlig och har nr 25 i Riddarhuset. På grund av Hans Walkendorffs tragiska levnadsöde så tvingades släkten att flytta från slott och gods. Rika bönder ville gifta in sina döttrar i en ”fin”släkt. Mina förfäder tog värvning som officerare vid Upplands regemente till häst, och försörjde sig även som bönder. På den vägen är det, släkten lever vidare om än i litet antal. Mitt mål är att skriva en släktkrönika, och lyfta fram de insatser och gärningar mina förfäder bidragit med. Jag ämnar forska vidare och besöka de platser där de levt och verkat. Jag har redan påbörjat min forskning om släkten, då främst om ”gammelfaster” Sophie Brahe, jag vill beskriva hennes levnadsöde, samt andra framträdande kvinnliga släktingar inom Brahesläkten.  Jag har själv läst pedagogik och omvårdnadsvetenskap på universitetsnivå, efter min sjuksköterske- och barnmorskeutbildning. Därav mitt intresse för Sophie Brahe och hennes kunskap och intresse för medicin. Hon var även intresserad av släktforskning, precis som jag, och i hennes efterlämnade skrifter hittar jag min släkt. Hennes släktbok som förvaras på Lunds Universitet, tillhörde från början Christopher Eriksen Walkendorff.

Walkendorff nr 25

Från Adelsvapen-Wiki
0025.jpg

Adliga ätten WALKENDORFF nr 25

Natural. 1664-06-07, introd. s. å.

Denna danska adelsätt, av vilken en gren efter Skånes införlivande med Sverige introducerades på svenska riddarhuset 1664, skall enligt uppgift hava inkommit till Danmark från Bayern eller Österrike. Någon anknytning till dessa länder har dock icke kunnat påvisas. Däremot ligger det antagandet nära, att ättens ursprung kan sökas i Mecklenburg, varest i närheten av staden Tessin vid pommerska gränsen ligger byn Walkendorf med resterna av en borg. Byn uppgives hava fått sitt namn av Walik castrensis af Demmin (1216), och personer med namnet Walkendorff förekomma i mecklenburgska urkunder redan i början av 1300-talet. Ättens mest betydande män i Danmark voro domprosten i Roskilde, sedan (1510) Norges ärkebiskop Erik Walkendorff, död 1522 i Rom, en framstående kulturpersonlighet och känd för sina bidrag vid utgivandet av Saxo Grammaticus, och dennes brorson rikshovmästaren Christoffer Walkendorff, född 1525, död 1601, som grundlade Walkendorffs kollegium i Köpenhamn med fri bostad för sexton fattiga studenter. Ätten utdog i Danmark 1747.

Walkendorff A2500.jpg

TAB 1

Henning Walkendorff. Nämnes blott i en dansk urkund av år 1374.

Barn:

  • Peder Walkendorff. (översiktstab. 1-2). Synes hava varit i drottning Margaretas tjänst, ty han beseglar flera hennes brev under åren 1378–1400. Var riddare 1399. Levde ännu 1405, då han befann sig i konung Eriks och drottning Margaretas följe i Hälsingborg. Gift 1:o med Carin Bosdotter Grubbe. Gift 2:o med Metta Manderup.

Barn:

  • Henning Walkendorff, till Højbygaard. Levde ännu 1469. Gift med Inger Gøye, dotter av Axel Mogensen Gøye, till Krenkerup, och hans 2:a fru Øllegaard Krumpen.

Barn:

  • Axel Walkendorff, till Glorup på Fyn. Nämnes tidigast 1445. Var 1473 lensmand (länsherre) på Tranekjær och 1480 på Nykjöbing på Fyn. Död 1483-05-01. Gift 1:o med Margareta Ulfeldt, dotter av riksrådet Palle Andersen Ulfeldt och Regitze Godov. Gift 2:o med Anna Andersdotter Passau, som levde 1528, i hennes 1:a gifte (gift 2:o med rikskansleren Jörgen Marsvin, död 1524), begraven jämte sin senare man i Vor Frue Kirke i Odense.

Barn:

  • Henning Walkendorff, till Glorup, på vilket han 1498 fick fasta såsom ensam innehavare. Riksråd 1523-08-10. Beseglade förbundet med lutheranismen 1524. Deltog i hyllningen i Hjallelse 1534. Död 1535-09-28 i Odense. Gift 1:o mellan 1502–1505 med Anna Oxe, dotter av riksrådet Johan Oxe och hans 2:a fru Inger Torbernsdotter Bille. Gift 2:o 1525 med Sidsel Friis, död 1562-02-27 på Glørup och begraven hos mannen i Svindinge kyrka under en gravsten med bägges deras vapen, dotter av Jörgen Friis, till Østrup, och Margareta Krukov.

Barn:

  • 2. Jörgen Walkendorff, till Svenstrup på Seland. Gift med Metta Gøye, född omkr. 1530, dotter av riddaren Henrik Gøye och Eline Godov.

Barn:

  • Henning Walkendorff, till Glorup, som han ärvde efter farbrodern, rikshovmästaren Christoffer Walkendorff 1601, m. m. Född omkr. 1560. Page vid hovet 1583. Student i Padua och Siena 1585. Förlänad med Verne kloster samt Ingedals och Tune skeppslag 1595 och med S:t Hans och Munkelivs kloster 1597. Död 1626-03-00 på Glorup och begraven s. å. 27/3 i Svindinge kyrka. Gift 1592-08-20 i Nyborg med Anna Brockenhuus, född 1575-06-23 på Egeskov, död 1658 och begraven s. å. 8/6 i Svindinge kyrka, dotter av Laurids Brockenhuus, till Brangstrup och Egeskov, och Karin Pedersdotter Skram.

Barn:

  • Henning Walkendorff, till Brangstrup (1618), Glorup (1626), Klingstrup (1637), Biörnemose (1638) och Hässleholm i Stoby socken, Kristianstads län. Född 1595-02-24 på Glorup. Student i Leipzig 1611 och i Leiden 1613. Fänrik vid fynska adelsfaneregementet 1624. Löjtnant därst. 1627. Generalkrigskommissarie. Länsherre till Odense 1628. Ryttmästare 1632. Krigskommissarie vid armén i hertigdömena 1639. Riddare vid konung Fredrik III:s kröning 1648. Förlänad med Bratsbergs och Gimsö kloster 1655 och med Lundenæs län 1657. Död 1658-01-07 på Glorup och begraven s. å. 8/8 i Svindinge kyrka. Gift 1:o 1618-08-23 i Odense med Carin Brahe, född 1598-04-23 på Hälsingborgs slott, död 1631-08-16 och begraven s. å. 3l/8 i Odense, dotter av danska riksrådet och ståthållaren på Hälsingborg Axel Brahe och Kirsten Hardenberg. Gift 2:o 1633-09-30 på Vittskövle i likanämnd socken, Kristianstads län med Anna Barnekow, född 1616-09-09, död 1648-03-16 och begraven s. å. 5/4 i S:t Hans Kirke i Odense, dotter av danska riksrådet och ståthållaren på Landskrona Christian Barnekow och Margareta Brahe, samt laster till vice presidenten Christian Barnekow, natural. Barnekow. Gift 3:o med Margareta Blome, död 1679-08-19 på Biörnemose och begraven s. å. 26/8, dotter av Didrik Blome och Anna Ahlefeldt.

Barn:

  • Christoffer Walkendorff, natural. Walkendorff (översiktstab. 3) till Glorup och Hässleholm samt Ellinge i Västra Sallerups socken, Malmöhus län, som han erhöll genom sitt första gifte, och Maglö i Mellby socken, Kristianstads län m. m. Född 1621-09-01. Deltog i kungahyllningen 1655. Guvernör i Landskrona 1657. Natural. 1664-06-07 och introd. på svenska riddarhuset s. å. under nr 25 i riddarklassen. Kurator för universitetet i Lund 1666–1671. Vice landsdomare i Skåne 1671. Dömdes 1679-02-01 för övergång till Danmark. Död 1690-01-19 på Ellinge. Gift 1:o med sin styvmoders brorsdotter Margareta Barnekow, född 1625-07-25 på Vittskövle, död 1645, dotter av Hans Barnekow och hans 1:a fru Elisabet Bille samt syster till vice presidenten Christian Barnekow, natural. Barnekow. Gift 2:o 1650-05-28 med Anna Vind, född 1626-02-16 i Köpenhamn, dotter av danska riksamiralen och riksrådet Jörgen Vind och Ingeborg Ulfstand.

Barn:

  • 2. Henning, död ung.
  • 2. Margareta, död ung.
  • 2. Göran, född 1657. Hovjunkare. Död 1709. Se Tab. 28
  • 2. Henning, döpt 1659-06-09 i S:t Knuds Kirke i Odense.
  • 2. Ingeborg. Bouppt. Efter henne hölls5 1731-07-30. Gift med kommissarien Sveder Åkerholm, född 1644, död 1726.
  • 2. Anna Catharina, född 1662, död 1697. Gift 1:o 1681 med danska överhovmarskalken och amtmannen på Fredriksborg och Kronborg Joakim Christoffer von Bülow, född 1637, död 1689-08-25. Gift 2:o 1694-09-07 i Köpenhamn med amtmannen över Korsör och Antvorskov, etatsrådet Christian Vind i hans 1:a gifte (gift 2:o 1701-04-20 med Elisabet Juel, född 1678, död 1741-10-18), född 1664-08-12, död 1712-09-11.
  • 2. Margareta.

TAB 2

Hans, (son av Christoffer Walkendorff, natural. Walkendorff, Tab. 1), till Ellinge. Var kavaljer på ambassaden till Köpenhamn 1685 för att avhämta Carl XI:s drottning Ulrika Eleonora. Ärvde 1690 Ellinge vid faderns död och blev då även föreståndare för Walkendorffska kollegiet i Köpenhamn. Förslösade genom överdådigt levnadssätt sin förmögenhet och kallades »Hans Lånekaka». Fråntogs rättigheten att utöva föreståndarskapet för nämnda kollegium 1707. Skall sedan hava inträtt i svensk krigstjänst. Måste sälja Ellinge 1714. Död 1716 i armod. Gift med Margareta Elisabet Barnekow, som efterlevde änka, dotter av danske överstelöjtnanten Jörgen Barnekow.

Barn:

  • Christian Christoffer, född 1675. Kornett. Död 1743, Se Tab. 3.
  • Falk, född 1678. Fänrik. Död 1744. Se Tab. 6
  • Henning Christoffer, född 1680. Kornett. Död 1756. Se Tab. 7.
  • Göran Christoffer, född 1682. Kornett. Död 1739. Se Tab. 8.
  • Kjell Christoffer. Korpral vid Upplands femmänningsinfanteriregemente. Förares avsked. Uppgives blivit fänrik 1704, men återfinnes ej hos Lk. Bodde Retula Gift före 1723 20/l2 med Engel Berg i hennes 2:a gifte (gift 1:o med löjtnanten Ernst Boije af Gennäs, död 1722), dotter av kommendanten på Tavastehus Anders Berg och Anna Maria von Meurman. Catharina. Gift med löjtnanten Jöran Grönberg.

TAB 3

Christian Christoffer, (son av Hans, Tab. 2), född 1675. Kornett vid skånska stånddragonregementet 1700-09-19, men återställde sin fullmakt 1701, då han ej kunnat fullgöra sin kapitulation. Förde 1727 process med konsistoriet i Köpenhamn om sin rätt till patronatet för Walkendorffs kollegium, men förlorade. Sist profoss i Oxie härad. Död 1743 i Köpenhamn och begraven s. å. 5/3. Gift med Helena Maria Siöberg, död 1739 på Näs i likanämnd socken, Malmöhus län och begraven 22 söndagen efter Trefaldighet, dotter av stallmästaren Mattias Otto, adlad Siöberg, och Clara Maria Galtung.

Barn:

  • Ingeborg Margareta Elisabet, född 1698-09-30 Ellinge, levde ännu 1750.
  • Clara Maria, levde ogift 1733.
  • Göran Christoffer, född 1701. Ryttare. Död 1735. Se Tab. 4.
  • Gustaf Otto, född 1702, död 1749.
  • Hans, född 1703, död ung [?begraven 1717-11-09 i Vittskövle socken, Krist.].
  • Elsa, född 1704-01-20.
  • Gustaf Adolf, född 1706. Ryttare. Död 1784. Se Tab. 5

TAB 4

Göran Christoffer, (son av Christian Christoffer, Tab. 3), född 1701-03-31 i Grydby i Borlunda socken, Malmöhus län. Ryttare vid södra skånska kavalleriregementet. Tillika betjänt Osbyholm 1729. Död 1735-04-27 I Hallaröds socken1 Malmöhus län. Gift 1729-10-19 i Bosjöklosters socken, Malmöhus län med Juliana Hjort, född 1706, död 1786-05-06 i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län, dotter av kronolänsmannen Fredrik Hjort.

Barn:

  • Carl Fredrik, född 1730-12-28 i Fulltofta socken, Malmöhus län. Ryttare vid norra skånska kavalleriregementet 1753. Deltog i pommerska kriget. Sekundkorpral vid nämnda regemente 1758-05-01. Premiärkorpral därst. 1761-05-01. Bevistade riksdagen 1765. Kornetts fullmakt med bibehållande av korpralsindelningen 1770-03-27. Avsked 1777-12-15. Död 1808-08-08 Maglö s län. Troligen barnlös. Gift 1763-08-12 i Kävlinge socken, Malmöhus län med Barbro Margareta Schreil i hennes 3:e gifte (gift 1:o med kyrkoherden i Hoby pastorat av Lunds stift Olof Denell, född omkr. 1700, död 1754 och begraven s. å. 12/5. Gift 2:o 1756-10-15 i Kävlinge socken med regementspredikanten vid norra skånska. Kavalleriregementet Johannes Hult, född 1717-01-05 i Gammalstorps socken, Blek., död 1759-05-01 i Kvidinge socken, Krist.), född 1719 i Västra Hoby socken6 Kristianstads län, död 1791-05-03 i Rebbelberga socken6 Kristianstads län, dotter av kyrkoherden i Hoby pastorat Jöns Henrik Schreil och Catharina Vinding.
  • Christian, född 1733-02-13 i Hallaröds socken. Underofficer. Gick i utländsk sjötjänst och lät sedan icke höra utav sig.
  • Ingrid Brita, född posthuma 1735-05-16 i Hallaröds socken.1 G9 1759-05-19 i Östra Ljungby socken, Kristianstads län med skomakarmästaren i Västra Sönnarslövs socken, Kristianstads län Nils Berg gren.

TAB 5

Gustaf Adolf (son av Christian Christoffer, Tab. 3), född 1706. Var 1736 ryttare vid norra skånska kavalleriregementet. Avsked. Död 1784-07-23 i Lillehem i Maglehems socken, Kristianstads län. Gift 1744-01-14 i Södra Mellby socken, Kristianstads län med Elisabet Catharina Möller, död änka.

Barn:

  • Christian, född 1745-01-09 i Lillehem, död s. å. 9/12 i Ravlunda socken, Kristianstads län.
  • Elsa Magdalena, född 1746-09-13 i Skepparp i Ravlunda socken. Gift 1770-03-23 i Ystad1 med hattmakargesällen, sedan soldaten Christian Andersson Hjort, född omkr. 1750, död 1802-08-23 i Maglehems socken.1
  • Anna Sofia, född 1750-03-13 i Skepparp.
  • Christian, född 1752-07-05 i Lillehem. Volontär vid Sprengtportenska regementet 1772-06-28. Furir därst. 1778-07-05. Sergeant 1782. Avsked 1785-07-02. Fänrik vid Ölands frikår 1789-03-12. Fänrik i armén 1790-03-07. Bodde 1800 i Brösarps socken, Kristianstads län.
  • Kjell, född 1754-06-21 i Lillehem, död där s. å. 12/7.

TAB 6

Falk, (son av Hans, Tab. 2), född 1678-06-30. Pikenerare vid livgardet 1698-01-05. Avsked s. å. 8/6. Fänrik vid Smålands tremänningsinfanteriregemente 1700-08-13. Avsked 1708-07-00. Var 1716 fältväbel vid Bildsteins regemente, sedan vid sachsiska regementet 1720. Död 1744-03-12 i Rya i Bosarps socken, Malmöhus län. Gift 17118 med Ingeborg Billing, född 1689-01-21 i Billinge prästgård6 Malmöhus län, död 1752-05-05 i Bosarps socken, dotter av kyrkoherden i Billinge pastorat av Lunds stift Måns Jakobsson Reslöt och Eva N. N.

Barn:

  • Magnus, född 1712-06-17, levde 1733, då han bodde vid Svabesholm i Södra Mellby socken, Kristianstads län.
  • Hans, född 1716 på Rya och döpt s. å. 20/1, begraven s. å. 5/8.
  • Hans Jöran, döpt 1720-01-10 i Bosarps socken6, död barn.
  • Hans, döpt 1723-07-28 i Bosarps socken, begraven där6 1739-04-13.

TAB 7

Henning Christoffer, (son av Hans, Tab. 2), född 1680. Korpral vid Upplands femmänningskavalleriregemente. Kornetts avsked 1721-11-04. Död 1756-12-01 i Klamby i Brandstads socken, Malmöhus län. Gift 1:o 1706-06-29 i Kågeröds socken, Malmöhus län med Birgitta Urne, från vilken han 1707-03-02 blev skild, i hennes 2:a gifte (gift 1:o med lantkommissarien Bengt Pihl, adlad Pihlcrona 1675-11-16, men ej introd., i hans 2:a gifte), född 1650 (1654)2 21/12, levde 1730 i stor fattigdom i Halmstads socken, Malmöhus län, dotter av översten för danska adelsfaneregementet och lagmannen i Skåne Knut Urne (kusin till översten Christian Urne, natural. Urne) och Anna Axelsdotter Ulfstand. Gift 2:o med Margareta Grönvall, född 1688, död 1736 i Klamby och begraven s. å. 1737-05-18-11-02 i Brandstads socken, med Anna Elisabet Leth i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1723-07-25 i Bjäreshögs socken, Malm., med inspektören på Klågerup Peter Jönsson, född 1695, död 1731-11-28 i Hyby socken, Malm.)6, född 1699, död 1767-05-21 i Klamby, dotter av5 kyrkoherden i Bjäreshögs pastorat av Lunds stift Petrus Tomasson Leth och Ingrid Maria Laurenberg.

Barn:

  • 2. Peter, levde vid bouppt. efter fadern 1757-05-03 i Köpenhamn.
  • 2. Helena Catharina, död änka 1800-05-06 i Hurva socken, Malmöhus län. Gift 1:o 1738-11-20 i Brandstads socken med kronolänsmannen Nils Persson, död 1739-02-20 i Tolånga socken, Malmöhus län. Gift 2:o 1745-01-06 i Barsebäcks socken, Malmöhus län med smeden i Hurva socken Abraham Hagelbäck.

TAB 8

Göran Christoffer, (son av Hans, Tab. 2), född omkr. 1682. Korpral först vid Upplands femmänningskavalleriregemente, sedan vid Nylands dragonregemente. Sist löjtnant därst. Död 1739. Gift med Anna Margareta Appelstubbe.

Barn:

  • Anna Sofia, född 1720-12-10 Grytby
  • Christoffer, född 1726. Korpral. Död 1789. Se Tab. 9
  • Charlotta, född 1728, död 1730.
  • Anna Margareta, född 1729, död 1730.

TAB 9

Christoffer, (son av Göran Christoffer, Tab. 8), född 1726-05-28. Ryttare vid livregementet till häst 1747-05-29. Korpral därst. 1774-06-04. Död 1789-07-01 på Savlinge i Härkeberga socken, Uppsala län. Gift 1753-11-21 med Sara Larsdotter, död 1793-11-21.

Barn:

  • Johan, född 1756. Rotmästare. Död 1790. Se Tab. 10
  • Anna Margareta, född 1758, död i början av 1800- talet.
  • Christoffer, född 1763-09-01. Ryttare vid livregementet till häst 1777-11-07. Ogift skjuten till döds 1790-07-02 i Björkösund under finska kriget.

TAB 10

Johan, (son av Christoffer, Tab. 9), född 1756. Ryttare vid livregementet till häst. Rotmästare. Död 1790 i Finland under fälttåget. Gift med Christina Andersdotter.

Barn:

  • Christoffer, född 1780. Soldat. Död 1809. Se Tab. 11
  • Sara Margareta, född 1784-09-30. Gift med en soldat. Anders, född 1787. Soldat. Död 1828. Se Tab. 12.

TAB 11

Christoffer, (son av Johan, Tab. 10), född 1780-09-19. Soldat vid Upplands regemente. Död 1809-01-00 i Västerbotten under fälttåget. Gift 1802-10-00 med Anna Christina Olofsdotter i hennes 1:a gifte.

Barn:

  • Christina Margareta, född 1803.
  • Johan Olof, född 1806-09-26 (25/9), död 1818-04-17 i Fittja socken, Uppsala län.

TAB 12

Anders, (son av Johan, Tab. 10), född 1787-12-05 i Hjälsta socken, Uppsala län. Soldat vid Upplands regemente. Död 1828-11-15 i Kulla socken, Uppsala län. Gift 1811-11-28 med bonddottern Anna Stina Andersdotter i Bärsunda i Hjälsta socken, född 1799, död 1827-09-11.

Barn:

  • Anders Peter, född 1811. Soldat. Död 1851. Se Tab. 13
  • Johan Adolf, född 1816-11-12 i Kulla socken, död 1829-08-16.
  • Carl Fredrik, född 1818. Rättare. Död 1896. Se Tab. 19.

TAB 13

Anders Peter, (son av Anders, Tab. 12), född 1811-10-22 i Kulla socken, döpt i Hjälsta socken (båda i Upps.). Soldat vid Upplands regemente. Död 1851-08-03. Gift 1836-11-04 i Til i Hjälsta socken med Cajsa” Greta Fröjd, född 1815-09-28 på nämnda ställe, död 1900-12-19 i Hjälsta socken, dotter av soldaten Fredrik Eliasson Fröjd och Margareta Christina Eriksson.

Barn:

  • Christina Lovisa, född 1837-08-29 i Hjälsta socken, död ogift 1877-02-13 i nämnda socken.
  • Ulrika Charlotta, född 1840-07-06 i Hjälsta, död 1877-10-28 Arnö. Gift 1874-11-07 med trädgårdsmästaren Carl Fredrik Berglin, född 1852 i Hjälsta socken, död 1877-11-01 på Arnö.
  • Johan Erik, född 1842. Soldat. Hemmansägare. Död 1914. Se Tab. 14.
  • Carl Peter, född 1845. Soldat. Torpare. Död 1892. Se Tab. 16.
  • Johanna Fredrika, född 1849-03-25 i Hjälsta, död ogift 1927-02-09.

TAB 14

Johan Erik, (son av Anders Peter, Tab. 13), född 1842-05-16 i Hjälsta socken, Uppsala län. Tjänade i Övergrans socken, Uppsala län. Soldat för roten nr 123 vid Sigtuna kompani av Upplands regemente 1864-04-13. Avsked 1881-05-19. Arrenderade Väster-Til i Hjälsta socken, sedan hemmansägare. Död 1914-06-07 Hacksta. Gift 1867-10-26 i Hjälsta förs, Upps. (Kulla förs. vb) med Lovisa Ulrika Eriksson, född 1842-03-11 i Kulla socken, ]] Uppsala län, död 1922-03-27 i Björksta socken, Västmanlands län och begraven i Husby-Sjutollts socken. Dotter av frälsebonden i Stjärnholm Erik Eriksson och Ulrika Jansdotter.

Barn:

  • Johan Gottfrid, född 1868. Lägenhetsägare. Se Tab. 15.
  • Lovisa Josefina (Fina), född tvilling 1868-10-05 i Hjälsta by. Gift där 1890-11-27 med Carl Ludvig Eriksson, född 1862-09-07 vid nämnda gård. Äg. Berga i Björksta socken.
  • Carl Viktor, född 1871-08-07 och död 1884-12-22 i Hjälsta socken.
  • Erik David, född 1876-05-18 i Hjälsta socken. Jordbrukare. Äg. Gryta i Kulla socken. Gift 1909-11-14 i sistnämnda socken med Johanna Christina (Hanna) Landin född där 1868-07-29, dotter av lantbrukaren Carl Landin och Charlotta Christina Karlsson.
  • Vendela Vilhelmina, född 1880-01-03 i Hjälsta socken. Gift 1899-11-18 med Sven Vilhelm Dalborg, född 1876-08-21. Äg. Vad i Vässlands socken, Uppsala län.
  • Hilma Eugenia, född 1884-03-09 i Hjälsta socken. Gift 1912-05-25 i Husby-Sjutolfts förs., Upps. med befallningsmannen Ernst Johan Valentin Johansson, född 1884-10-23.

TAB 15

Johan Gottfrid, (son av Johan Erik, Tab. 14), född tvilling 1868-10-05 i Hjälsta by i Hjälsta förs., Upps. Elev vid högre lantbruksskolan vid Alnarp 1891-10-24. Utexaminerad 1893-10-20. Ladufogde 1894-04-24–24/10. Rättare vid Herrö i Ösmö socken, Stockholms län 1895-04-24–1896-04-24. Befallningsman vid Til i Hjälsta socken 1903–1906. Äg. Björkebo vid Ekolsund i Husby-Sjutolfts socken, Uppsala län. Gift 1895-04-21 i Övergrans socken, Uppsala län med Augusta Fredrika Lundqvist, född 1867-06-03 i Litslena socken, Uppsala län. Dotter av Carl Lundqvist och Johanna Jansson.

Barn:

  • Johan Christoffer, född 1896-10-08 på Västra Til i Hjälsta förs., Upps. Trädgårdsbiträde. Gift 1933-12-10 i Husby-Sjutolfts förs., Upps. (Sthlm, Katarina förs., vb) med sjuksköterskan Olga Naemi Eugenia Nilsson, född 1899-05-02 i Forshaga förs., Värmlands län. Dotter av lantbrukaren Nils August Nilsson och Christina Andersson.
  • Sven August Gottfrid, född 1900-07-17 i Litslena förs., Uppsala län. Arrenderar Hacksta i Husby-Sjutolfts förs., Upps. sedan 1927. Gift 1927-03-24 i Övergrans förs., Upps. med Elsa Maria Alfrida Lundqvist, född 1902-05-03 i Övergrans socken, Uppsala län, dotter av villaägaren Johan Alfred Lundqvist och Marie Louise Alm.

TAB 16

Carl Peter (översiktstab. 5 A, son av Anders Peter, Tab. 13). Född 1845-06-13 i Hjälsta socken, Uppsala län. Tjänade i Nyby i Kulla socken, Uppsala län 1862. Soldat för roten nr 52 vid Sigtuna kompani av Upplands regemente 1867-04-15. Avsked 1877-02-16. Hemmansbrukare i Vällinge i Litslena socken, Uppsala län. Död 1892-12-13 i Teda socken, Uppsala län. Gift 1873-09-17 i Uppsala med Catharina Charlotta (Lotten) Jansdotter, född 1850-10-31 ]] i Hjälsta socken, död 1937-01-03 i Uppsala domkyrkoförs (db 87) dotter av lantbrukaren Jan Olof Persson och Anna Stina Persdotter

Barn:

  • Alma Charlotta, född 1873-10-18 i Nyby. Död 1937-12-09 i Uppsala domkyrkoförs (db 487). Gift 1910-06-18 i Stockholm (Uppsala domk. förs., vb) med husägaren i Uppsala Per Adolf Willoff, född 1878-04-05 i Torsås socken, Kronobergs län.
  • Carl Gottfrid, född 1875. Ångbåtsbefälhavare. Se Tab. 17.
  • Amanda Hortella, född 1876-07-22 i Giresta socken, Uppsala län. Gift 1898-10-30 med lantbrukstjänstemannen Carl August Reinhold” Josefsson, född 1871-04-18, död 1923-01-29 i Söderhamn, Skogs förs, Gävleb.
  • Hilma Eugenia (Jenny), född 1878-11-25 i Giresta socken.
  • Selma Terese, född 1880-07-15 i Giresta socken. Gift 1901-10-23 i Uppsala med inspektören Valfrid Hilding Anatolius Gustafsson, född 1874-07-03.
  • Hulda Maria, född 1882-02-22 i Giresta socken. Död 1921-09-10 i Vallentuna socken, Stockholms län. Gift 1907-10-19 i Skånella socken, Stockholms län med arrendatorn Johan Arvid Ericsson, född 1878-12-09.
  • Carl Johan, född 1885. Underofficer. Se Tab. 18
  • Hedvig Emilia, född tvilling 1885-10-14 i Breds socken, Uppsala län. Inneh. kafé i Stockholm.

TAB 17

Carl Gottfrid (översiktstab. 5 A, son av Carl Peter, Tab. 16), född 1875-06-04 i Skoklosters socken, Uppsala län. Matros vid flottan 1894-05-01. Eldars vid verkstaden på flottans varv i Stockholm. Styrmansexamen 1909-05-15. Ångbåtsbefälhavare s. å. 19/5. Gift 1898-12-27 i Enköping med Anna Albertina Lindberg, född 1870-11-30 i sistnämnda stad, död 1936-11-09 i Stockholm, Högalids förs. Dotter av Albert Lindberg och Maria Eklund.

Barn:

  • Elsa Anna Maria, född 1893-09-25 i Enköping. Gift 1918-09-25 i Stockholm Joh:s f. (Oscars f. vb) med assistenten vid Maria tandklinik i Stockholm, med. dent. Martin Ragnar Ekstrand, född 1889-06-24.
  • Carla Margareta Maria (Greta), född 1900-10-11 i Stockholm. Gift 1:o i Oscars förs. 1924-04-19 med före detta preussiske reservlöjtnanten Heinrich Albert Ludwig Wilhelm Reiher, född 1891-04-25.
  • Brita Alma Dagmar Marie, född 1907-07-09 i Stockholm (Skeppsh.). Gift 1928-04-04 i Stockholm Oskars, (vb 44) med tjänstemannen vid statens biografbyrå i Stockholm Carl Ivar Adrian Säll, född 1905-03-04.

TAB 18

Karl Johan (översiktstab. 5 A, son av Carl Peter, Tab. 16), född tvilling 1885-10-14 i Breds förs., Uppsala län. Underofficer av andra graden vid flottan 1918-12-31. Överförd till övergångsstat 1926-06-29. Svärdman 1933-02-06. Flaggunderofficer 1937-10-01. Gift 1916-04-20 i Stockholm, Kungsholms förs., (vb nr 82) med Ester Maria Carolina Pettersson, född 1887-12-04 Stockholms län.

Barn:

  • Ester Linnéa , född 1916-07-29
  • Carl Olof Christoffer, född 1922-04-28
  • Ulla Margareta, född 1923-05-24
  • Ingrid Elisabet, född 1926-05-11

TAB 19

Carl Fredrik (översiktstab. 5, son av Anders, Tab. 12), född 1818-06-19 i Kulla socken, Uppsala län. Rättare först vid övergrans. Prästgård, sedan vid Vij i Övergrans socken, Uppsala län. Kallade sig Andersson. Död 1896-02-22 vid Vij. Gift 1:o 1850-11-01 i Hjälsta socken, Uppsala län med Anna Christina Jansdotter ]], född 1828-12-23 i Hjälsta förs, Upps. ]], död 1853-01-29 i Övergrans socken, dotter av Jan Petter Patron och Brita Ersdotter. Gift 2:o 1853-11-06 med Lovisa Lundholm, född 1822-04-11 i Skogstibble socken, Uppsala län ]], död 1902-05-17, dotter av bonden i Holmbo Anders Lundholm och Maria Löf.

Barn:

  • 1. Emma Christina, född 1853-04-11 i Övergrans socken. Död 1934-01-07 i Stockholm, Oscar (db 9). Gift 1885-12-12 i Stockholm med tapetseraren Johan Reinhold Leonard Molander, född 1854-07-16 i Stockholms län, död 1889-05-13 i nämnda stad.
  • 2. Carl Johan, född 1855-06-09, död 1859-07-18 i Övergrans socken.
  • 2. Lovisa Charlotta, född 1857-04-05 i Övergrans socken. Gift 1884-10-05 i Stockholm med skomakaren därst. Frans August Strandberg i hans 2:a gifte, född 1850-12-13 i Jönköping, död 1934-06-07 i Hagalund, Solna förs, Stockholm (db 170).
  • 2. Matilda Sofia, född 1861-05-11 i Yttergrans socken. Uppsala län. Död 1930-03-07 i Västerås domk-förs. Gift där 1884-06-01 med trädgårdsmästaren sedermera trädgårdsdirektören, Frans Abdon Johansson, född 1858-07-30 i Barkarö socken, Västmanlands län. Död 1935-11-14 i Karlstads domk-förs.

TAB 20

Johan, (son av Johan, Tab. 10), född 1790-09-09. Soldat vid Upplands regemente. Avsked. Död 1827-02-27. Gift 1812-01-06 med Catharina Eriksdotter, född 1785, död 1850-12-22 Brunsta

Barn:

  • Christina Ulrika, född 1813-12-24 i Hjälsta socken, död 1900-05-10. Gift 1844-12-29 i Litslena socken, Uppsala län med hemmansägaren Johan Hellenius, född 1822-07-06 i sistnämnda socken, död 1889-06-08 i Husby-Sjutolfts socken, Uppsala län.
  • Anna Catharina (Anna-Kajsa), född 1816-09-25, död 1902-07-26 i Biskopskulla socken, Uppsala län. Gift där 1841-11-05 med hemmansägaren Anders Andersson, död 1872.
  • Johan Christian, död 1825-09-15 i Hjälsta socken.
  • Johan Christian Albrekt, född 1826-08-03 i Hjälsta socken, död där 1832-02-05.

TAB 21

Lars, (son av Christoffer, Tab. 9), född 1768. Korpral vid livregementet till häst. Avsked. Drunknade 1824-04-12 i Håtuna socken3 Uppsala län. Gift 1790-10-30 med Sara Andersdotter, född 1768, död 1819-12-04.

Barn:

  • Lars, född 1794-08-30 i Håtuna socken3, död ung före modern.
  • Sara Christina, född 1798-10-00, död s. å. 21/11.
  • Maria Elisabet, född 1803-02-16 i Litslena socken, Uppsala län, död 1882-03-19. Gift med vice korpralen Erik Lind, död 1848-03-10.
  • Christoffer, född 1807. Skogvaktare. Död 1878. Se Tab. 22

TAB 22

Christoffer, (son av Lars, Tab. 21), född 1807-02-02 i Hagby socken, Uppsala län. Skogvaktare vid Trögds häradsallmänning, sedan skogvaktare på häradsallmänningen Smeden. Död 1878-08-15 i Litslena socken, Uppsala län. Gift 1835-12-28 med Maja” Stina Jansdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med en soldat), född 1805-10-04 i Litslena socken, död där 1890-11-17.

Barn:

  • Johannes, född 1838. Skogvaktare. Död 1909. Se Tab. 23
  • Elof, född 1843. Häradsdomare. Död 1929. Se Tab. 24
  • Claes, född 1849. Före detta kronoskogvaktare. Se Tab. 25

TAB 23

Johannes, (son av Christoffer, Tab. 22), född 1838-03-29 i Litslena socken, Uppsala län. Skogvaktare på Håbo härads allmänning Uppsala län. Död 1909-04-23 i Håtuna socken, Uppsala län. Gift 1:o 1859-04-18 i Kalmar förs, Upps. med Matilda Josefina Hagberg i hennes 2:a gifte (gift 1:o med arrendatorn Anders Johansson, död 1855-10-31), född 1828-06-20 i Bro socken ]], död 1898-02-04. Dotter av pigan Eva Lisa Ericsdotter i Härnan. Gift 2:o 1898-10-12 med Anna Carolina Andersson, född 1869-04-15 i Stockholm Hedvig Eleonora förs. i Stockholm

Barn:

  • 1. Fredrik Mauritz, född 1858-02-24 i Kalmar socken, Uppsala län. RHD protokoll 1884-04-29. Ägde lägenheten Snytan i nämnda socken. Död ogift 1930-12-04 i Kalmar förs, Upps..
  • 1. Eva Josefina (Fina), född 1860-12-24 i Kalmar socken. Gift där 1877-05-27 med fabriksarbetaren vid Rörstrand i Stockholm Carl Peter Oskar Johansson, född 1850-07-31, död 1938? (ej i Adk 1939). Gift med Carl Peter Oskar Johansson.
  • 1. Oskar Magnus, född 1862-03-18, död s. å. 24/8 i Kalmar socken.

TAB 24

Elof, (son av Christoffer, Tab. 22), född 1843-02-03 Engsvaln Häradsdomare. Död 1929-04-14 på sin egendom Råby i Kalmar socken, Uppsala län. Gift 1867-04-22 i sistnämnda socken med Augusta” Charlotta Skroth, född 1845-01-25 i Håtuna-Tibble socken, Uppsala län ]], död 1938-01-22 i Kalmar förs., Upps. (db nr 1). Dotter av hemmansägaren Johan Vilhelm Skroth och Carolina Jansson.

Barn:

  • Augusta Dorotea, född 1868-02-06 på Råby. Gift 1892-11-05 med lantbrukaren Knut Leonard Strömbäck, född 1865-10-27 i Frösunda i Kalmar socken

TAB 25

Claes, (son av Christoffer, Tab. 22), född 1849-03-28 Engsvaln. Kronoskogvaktare på Trögds härads allmänning Uppsala län. Avsked. Hemmansägare. Död 1937-12-26 i Spånga förs, Stockh. (db 136) och begraven i Litslena förs, Upps. Gift 1:o 1871-12-03 i Litslena socken med Augusta Maria Eriksson, född 1847-02-21 på Ensta gästgivaregård i Täby förs, Stockh. ]], död 1880-10-25, i Litslena socken, dotter av gästgivaren Anders Eriksson och Hedda Molin. Gift 2:o 1881-10-22 i Litslena socken med Jenny Vilhelmina Öhlén, född 1860-05-10 vid Ekolsund i Husby-Sjutolfts socken ]], död 1932-07-05 i Grillby i Villberga socken, Uppsala län, dotter av befallningsmannen Johan Erik Öhlén och Catharina Andersson.

Barn:

  • 1. Hedvig Maria, född 1873-06-02 i Litslena socken, liksom syskonen. Gift 1900-05-10 med handlanden i Strängnäs Johan Ivar östlund, född 1872-02-20.
  • 1. Claes Henrik, född 1875-01-25, död ogift 1896-01-28 i Litslena socken.
  • 1. Augusta Paulina, född 1878-01-07. Slöjdlärarinna.
  • 1. Charlotta Elisabet Olivia, född 1880-10-12. Gift 1903-10-03 i Litslena socken med livförsäkringsinspektören Johan Leonard Sahlin, född 1878-04-16
  • 2. Johan Tobias, född 1886. Förvaltare. Se Tab. 26.

TAB 26

Johan Tobias, (son av Claes, Tab. 25), född 1886-11-02 i Litslena förs., Uppsala län. Gift 1923-03-03 i Karlstad med Anna Elisabet Sand, född 1897-12-18 i Varnums förs., Värmlands län. Dotter av hemmansägaren Frans Sand och Johanna Charlotta Andersson.

Barn:

  • Inger Elisabet
  • Barbro Margareta
  • Gunhild Vilhelmina

TAB 27

Rutger, (son av Hans, Tab. 2), döpt 1687-10-29 i Mellby socken, Kristianstads län. Arklimästare vid amiralitetet i Karlskrona. Gift 1713-08-30 i Karlskrona med Barbara Sofia Saltzing.

Barn:

  • Hans, född 1714-03-30, begraven s. å. 17/12 i Karlskrona.

TAB 28

Göran, (son av Christoffer Walkendorff, natural. Walkendorff, Tab. 1), till Maglö i Norra Mellby socken och Hässleholm i Stoby socken (båda i Krist.). Född 1657-06-07. Hovjunkare. Död 1709-05-25. Han var 1685 följaktig på ambassaden från Sverige till Danmark. Gift 1684-05-13 med Anna Sofia von Bartholin i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1711-06-07 på Maglö med översten Lorentz Lundeblad, adlad Lundeblad, född 1677, död 1736), född 1663, död 1740 på Maglö och begraven s. å. 29/4 i Norra Mellby kyrka, dotter av professorn och livmedikus, doktor Casper von Bartholin, av dansk adel, och Anna Catharina von Müller.

Barn:

  • Casper. Fänrik vid Skyttes regemente. Död ogift 1708 i Riga.
  • Christoffer, född 1697. Löjtnant. Död 1730. Se Tab. 29
  • Henrik, född 1700 på Maglö och döpt s. å. 5/2. Student i Lund4 1712-02-26. Död 1713 och begraven s. å. 3/11 i i Norra Mellby socken.

TAB 29

Christoffer, (son av Göran, Tab. 28), till Maglö. Döpt 1697-02-17 på Maglö. Volontär vid Västgöta tre- männingsinfanteriregemente 1712. Kvartermästare därst. 1714. Fänrik 1716-02-02. Kornett vid livregementet till häst s. å. 20/8. Löjtnant därst. 1719-08-18. Död 1730-04-08. Gift 1727-03-06 med Ingeborg Lilliehöök af Gälared och Kolbäck i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1736-04-15 på Maglö med kamreraren Jöns Ehrenborg, född 1704, död 1768), född 1708, död 1782-06-06, dotter av majoren Bengt Lilliehöök af Gälared och Kolbäck, och Brita Hård af Segerstad.

Barn:

  • Catharina Sofia, född 1728-03-03 i Korsberga socken, Skaraborgs län, död ogift 1785-03-21 på sin egendom Maglö, som efter henne tillföll hennes halvsyster Eva Jeanna Ehrenborg. ’Hon var från spädaste åren fånig och blev aldrig större än ett tolv års barn.’

Källor

1At (S). 2 sk. 3 At (Sch). 4 At (R). 5 Frosta härads bouppt. (Medd. av Västra Ljungfors). 6 Medd. av Västra Ljungfors. De la WALLÉE, se De la WALLÉE.

Danmarks Adels Aarbog 1928.

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.