Christopher Valkendorff / Walkendorff
Christoper Valkendorf till Glorup, är farfars mormors morfars farfars farfars farfars farbror. En stilig man iförd vackra dyrbara kläder, med Elefantorden i guldkedja runt halsen. Han föddes omkring den 1 september 1525, son till Henning Walkendorff till Glorup död 1535, i hans andra gifte med Sidsel Friis af Hesselager till Østrup (-1562). Hans fars första hustru var Anne Johansdatter Oxe (1487-1524).
Han lät uppföra Glorups slott, Svindinge Fyn Danmark läs mer om slottet här
På bilden ses dagens Glorups gods
och Svindinge Kirke:
”Jeg hafver opbygit Glorup oc Kircken af nye. Jeg hafver bekommit aldt Svinning Sogen under Glorup Herskaf. Jeg hafver ladet opsette alle Steengierder om Glorup Fang…..” Christopher Walkendorf. D.R.H. (Danmark Riges hofmester). Läs mer om Glorups slott.
Han blev sekreterare 1551 till den danske kungen Christian III
År 1554 blev han förlänad Bergen, och blev på så vis länsherre på Bergenhus, och slottsherre på Värdöhus fästning.
Han byggde (osäker uppgift) Bergen Tower- Walkendorff tower, även kallat Rosenkrantz tower, som fortfarande finns kvar.
Som tack för sina tjänster vid hovet, förlänades han på livstid Provstiet i Bergen (prästgården) med tillhörande bönder och tjänare, mot att han var kungen och hertig Fredrik trogen. Hans duglighet som administratör uppskattades av kung Kristian III.
Han fick 1556 dåtidens mest riskfyllda uppdrag i riket, länsmansposten i Bergen, och fick därmed Bergenhus i förläning. Denna post innehade han till 1560. Valkendorfs halvbror Erik Valkendorf (1523-1605), var sedan 1553 länsman i Hardanger.
Bergen räknades på den tiden som Nordens största stad. Redan 1250 hade tyska köpmän och hantverkare flyttat dit och bedrev en omfattande handel med övriga Europa. Hansan upprättade ett kontor där 1360. Stadens befolkning växte och man uppskattar att det bodde runt 3000 personer i Bryggen, kallad Tyskebryggen, under 1500-talet. Området präglades av våld, laglöshet och prostitution och lokalbefolkningen som trängdes bort av tyskarna gjorde uppror. De krävde att något gjordes åt situationen. Uppdraget gick till Valkendorf som anlände till Bergen den 18 juni 1556. Han skred till verket omedelbart och påbörjade en hårdhänt upprensning. Situationen bekymrade honom djupt och den 29 april 1558 skrev han ett brev till riksrådet Mogens Gyldenstierne där han redogjorde för situationen. Han bad om att man skulle sända honom fyra eller sex kanoner, som skulle installeras på Bergenhus(slottet) i avskräckande syfte.
Flera ouppklarade mord hade begåtts på stadens horhus, som därför stängdes. Hansans privilegier och monopol avskaffades och krav på att tyskarna rättade sig efter norsk lag restes. Antingen svor de trohetseden, eller så fick de flytta.
År 1558 lät Christopher Valkendorf bygga ett hus i staden som privatbostad. Detta hus skänkte han sedan som en gåva till staden, som sedan använde det som rådhus. Numer används huset som bystyresal och ett porträtt av Christopher V. hänger i ett av rummen.
Källardörr i det gamla rådhuset
Han blev 1561 rådgivare och förmyndare till Hertig Magnus av Danmark och Ösel, bror till kung Fredrik II av Danmark.
År 1566 var han ståthållare i Livland. År 1569-1571 var han länsherre över Island, och innehade samma ämbete över Gotland/Gulland 1571-1573 på Visborgs slott.
Åren 1573-1574 var han länsherre över Roskildegård/ Roskildegaard och Sköldensholm/ Skjoldenæsholm.
1575 fick han Vor Frue Kloster och han blev kungens ränteminister, ett ämbete han skötte väl. Han förlänades även Sallinge herred.
År 1576 blev han riksråd, och fick Stavanger län. Året därpå blev hans stadshållare i Köpenhamn. Han blev då civil chef för flottan.
Christopher W. hade stor betydelse för staden Köpenhamns utveckling och uppbyggnad. Han ägde byggnader vid Vestergade, Skindergade, Sankt Pederstræde och Stenboderne. Själv bodde han på en stor gård vid stranden, mitt emot slottet. Han bidrog till stadens utbyggnad av vattenförsörjningen, och av kloaksystemet. Det berättas att han inte drog sig för att praktiskt deltaga i olika byggnationer: »på muren til murermestrene« for at »undervise dem derudi«.
På bilden syns Christopher Walkendorff vid kung Fredrik II sida. Kungen håller ritningarna till Kronborgs slott i knäet. Framför kungen ligger hans hund Wildpret. Längst ut till vänster syns en annan berömd släkting, Tycho Brahe.
År 1580 blev han Riddare av Elefantorden.
1582 gav han ut Valkendorfbogen med Köpenhamns stadsvapen på framsidan. I boken finns även hans vapensköld.
Boken förvaras nu på Köpenhamns stadsarkiv, den var en av få böcker som klarade den stora branden 1728.
På Skokloster slott i Carl-Gustaf Wrangels vapenkammare hänger numera en bössa som tillhört Christopher.
Bössan åter i händerna på en Walkendorffare, ett historiskt och stolt ögonblick!
Hjullåsbössa, tillverkad i Braunschweig vid mässingplåtfabriken, startad av hertig Henrik Julius (1568-89). Har tillhört C. Walkendorff. Åttkantig pipa av stål. Slätborrad. Ståndsikte av stål. Knoppkorn av mässing. Tre piphäften. Hjullås. Stort låsbleck av stål. Tysk typ – bakåt avsmalnande genom två fall. Hög, kullrig hjulkapsel, fasthållen med ring. Mycket låg krutskärm. Tryckknapp i form av lilja. Hane med lös överkäke. Hankroppen platt och oornerad. Kort, uppböjt fingergrepp, avslutat i kluven knopp. Insidan med vertikalstudel. Hel stock av trä, helt belagd med drivet mässingsbleck, utfört i beslagsornamentik. Äldre tysk kolvtyp, med svagt konkav rygglinje. Bakplåt med danska adelsfamiljen Walkendorffs vapen: odelad sköld med tre vingar samt ros. HJälm med hjälmprydnad, samt initialerna ”C – V”. Två låsskruvar. Pipan fäst i rännan med tre pipstift, ej ursprungliga. Sluten laddstocksränna. Varbygel med 3 fingerlägen.Tillbehör: Laddstock av ljust trä, gängat mässingsrör. Text från Skokloster slott
Från 1588 var han medlem i regeringsrådet, Christian IV förmyndarregering.
1589 fick han Vordingsborgs län, och 1592-95 var han länsherre på Helsingborgs fästning. 1594 var han regeringskommissarie över Gotland som han styrt väl genom åren.
1595-97 förlänades han Odensegård och St.Knuds kloster.
1596 blev han utnämnd till rikshovmästare.
I täten för processionen vid Christian IV kröning.
Han var vetenskapligt intresserad och grundlade 1588 Walkendorffs kollegium med plats 16 fattiga studenter i Köpenhamn. Han stöttade dem ekonomisk, och såg till att de fick mat, kläder värme och ljus ”Det var då säkerligen en kär gåva, när Christoffer Valkendorf i december 1588 skänkte 1,000 torrvedstickor att fördelas mellan dem som bodde i hans ”kollegium” i Köpenhamn. Det blev 90 stickor i varje kammare. Med ett sådant förråd kunde det läsas mycket morgon och afton under vinterns lopp”. (Troels-Lund s.11) Kollegiet finns kvar än i dag, och räknas till Nordens äldsta.
Valkendorfs Collegium
Christopher W. har i olika skrifter beskrivits som en av de personer som fördrev Tycho Brahe från Hven och Danmark. Han ingick i den så kallade Kamarillan. Det berättas också att Tycho och CW skulle ha blivit osams om en enastående och vacker jakthund, som tillhörde den engelske ambassadören i Köpenhamn, som båda ville ha. Vad som är sant, och vad som är skröna är svårt att belägga. Sant är dock att släkterna Brahe och Walkendorff knöts samman genom bröllopet med Tychos bror Axels dotter Karen, gifte sig med Henning Walkendorff.
Från 1597 fram till sin död 1601 var han även länsherre på Junghoved. Han var brorson till Erik Walkendorff, ärkebiskop i Nidaros, Norge.
I början av år 1601 blev Christopher sjuk, han var 75 år och hade levt ett händelserikt liv. Den 15 januari sänder änkedrottningen Sophie ett brev till honom, författat på tyska.
Detta brev utgör ett bevis på den vänskap som rådde mellan de två.
Christopher fick tyvärr inte läsa brevet från Sophie, han hann avlida innan det nådde fram. Han avled den 17 januari 1601 och begravdes den 1 februari i Vor Frue Kirke, København. Han följdes till graven av kung Christian IV och dennes bröder.
Han blev jordsatt i kyrkans högkor vid sidan av Mogens Gyldenstierne, epitafiet var i blå alabaster med inskriptioner i mässing.
Hans gravsten finns i Svindinge Kirke, där han avbildas med sina bröder Axel och Jacob Walkendorff.
Läs mer om Christoffer Walkendorff på engelska
Foton på denna sida, där inte annat anges är hämtade från Wikipedia.