Tycho Ottesen Brahe astronom och vetenskapsman
Detta är kanske är min mest berömde släkting. Tycho Ottesen Brahe, (1546-1601) son till den danske adelsmannen och riksrådet Otte Tygesen Brahe f. den 2 okt. 1518, Tosterup Slott (Tostrup), Ingelstad Skåne, d. 9 maj 1571, Helsingborgs Slott Skåne, och hovmästarinnan Beate Clausdatter Bille f. den 29 apr. 1526, Skarholt Slott – Skarhult, Froste, Skåne, d. den 18 okt. 1605, Lundegaard, Nørre Broby (Sallinge H., Svendborg). Paret gifte sig den 23 nov. 1544 på Tosterup Slott (Tostrup), Ingelstad, Skåne.
På bilden ovan, ett kopparstick utfört i Amsterdam 1586, syns Tychos släktträd där hans förfäders vapensköldar finns avbildade. Gyldenstern (Gyldenstierne), Kahbiller (Kabel), Markeman (Markmand),Axellsønner, Rosenkrans (Rosenkrantz), Longer (Lunge), Ruder (Rud), Braher (Brahe),Biller (Bille), Ulfstander (Ulfstand), Ronnor (Rønnow), Troller (Trolle), Longer (Lunge),Rosenspar, Storawase, och Axellsønner.
De fick 12 barn, jag stammar från Tychos bror riksrådet Axel Ottesen Brahe, som är nummer två från vänster på bilden. Han är min farfars mormors morfars farfars farfars morfar, gift 2.a gången med Kirsten Eriksdatter Hardenberg, til Mattrup. 
Deras dotter Karen Axelsdatter Brahe f. den 23 apr. 1598, Helsingborg Slott, Skåne, d. den 16 aug. 1631, Odense Købstad, gifte sig med riddaren av Elefantorden Henning Jörgensen Walkendorff til Brangstrup, f. 24 feb. 1595, Glorup Gods, Svindinge (GudmeH.Svendborg) d. 7 jan. 1658, Glorup Gods, Svindinge (Gudme H.Svendborg). Han är farfars mormors morfars farfars farfars far.
Tycho blev världsberömd som astronom och vetenskapsman. Hans namn blev känt över världen efter hans upptäckt och beskrivning av Stella Nova. Han utforskade stjärnhimlen från sitt slott Uranienborg där han hade ett observatorium, Stjärneborg, beläget på den lilla ön Hven utanför Landskrona. Tycho revolutionerade den astronomiska vetenskapen genom att införa noggranna mätningar av stjärnors, planeters och kometers banor. Han kunde i sin bok De Nova Stella bland annat bevisa att en ny stjärna, som han observerade i Cassiopeias stjärnbild 1572, befann sig på större avstånd från jorden än månen, vilket på sin tid var en sensation, eftersom de högre sfärerna var perfekta och inte kunde ändra sig. Härmed hade han inte bara myntat beteckningen nova, utan även, skulle det visa sig, sällat sig till den exklusiva skaran, som skådat en supernova. 
Uranienborg uppfört 1576
Tycho föddes den 14 december på Knutstorps slott, mellan klockan 9 och 10 på förmiddagen enligt hans fars egen anteckning. På bilden nedan syns ett blad som jag numera är lycklig ägare till, som föreställer Knutstorps slott. Slottet eldhärjades svårt 1678 och 1956. Knutstorp eller Knudstrup ärvdes av Tychos far, Otte Tygesen Brahe 1523. Tychos föräldrar lät hugga in följande text på en stentavla, som numera sitter ovanför en igenmurad dörr.”ANNO DOMINI 1551 LOD IEG OTTHE BRADE BIJGGE THETTE HVS HER STAR OC BLEF FOLKOMMEN SAMME AAR MET MIN KERRE HVSTRVE BEATE BILDE HER CLAVS BILDES DATTER PAA LIINNGS GAARDT” (år 1551 lät jag Otthe Brahe bygga detta hus her står och blev fullkommen samma år med min kära hustru Beata Bilde herr Claus Bildes dotter på Lings gård)
Knutstorp slott
Tycho döptes till Tyge, men antog den latinska formen av namnet Tycho i 15-års åldern. Han var äldste sonen, men växte inte upp hos föräldrarna, utan hos sin farbror Jörgen Tygesen Brahe gift med Inger Johansdatter Oxe. De var barnlösa, och hade blivit lovade av Tychos föräldrar, innan han föddes, att om de skulle få en son så skulle han få växa upp hos Jörgen och hans hustru. De löftet ville de inte hålla när Tycho väl var född, så Jörgen fick mer eller mindre kidnappa Tycho från hans hem. Tycho sattes i latinskola redan vid 7 års ålder. Den 19 april 1559, då Tycho var 12 år sändes han till universitetet i Köpenhamn. Redan i unga år började Tycho intressera sig för astronomi. I februari 1562 påbörjade han en resa till Leipzig, och Tycho anlände dit i mars samma år, tillsammans med sin ”hovmästare” Anders Sörensen Vedel. Han fungerade som en ledsagare, detta var brukligt på den tiden bland unga adliga män på deras utbildningsresor i Europa. De skrev in sig i universitetsmatrikeln, med Anders namn före, och erlade en inskrivningsavgift. Den var fastställd till 8 groschen, men som en flott gest lade de upp 1 gulden och 3 groschen. Det var tänkt att Tycho skulle ägna sig åt humaniora, men efter föräldrarnas önskan blev inriktningen juridik. Tycho tröttnade dock ganska snart på detta, och började som han själv skriver i sin självbiografi, dyrka astronomi i hemlighet. ”Hovmästaren” var ju satt att vaka över Tycho och hans studier, han hade även ansvar för kassan, Detta medförde att Tycho hade svårt att köpa astronomisk litteratur, men han lyckades tydligen med detta på något sätt. Han lärde sig stjärnbilderna utantill, och fortsatte med planeterna. Då han inte fick köpa in astronomiska instrument, tvingades han att använda en enkel stor passare, vars centrum han satte vid ögat. Han riktade passarens ben mot den planet som skulle observeras och en närbelägen fixstjärna, eller så mätte han på samma sätt två planeters inbördes avstånd. Sedan bestämde han genom en enkel räkning deras gradavstånd i förhållande till hela cirkelns omkrets. På detta enkla vis lyckades Tycho upptäcka att de gängse tabeller som fanns vid tiden, var felaktiga.
Cassiopeia med den nya stjärnan märkt med I. Från Tycho Brahes ” De nova Stella” 1573.
Här kan du lyssna på en kortare föreläsning på engelska från London Museum;
Tycho Brahes liv och död – av Ian Morison, Gresham professor i astronomi 
Källor:
Norlind Wilhelm, 1963 Tycho Brahe Tryckindustri AB
Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 – 2005]., DAA 1950:II:13- 49 h.
