Tulpanens dag den 15 januari
Så här i tulpantider tänker jag ofta på min favoritsläkting, Sophie Ottesdatter Brahe som är syster till en direkt ana, Axel Ottesen Brahe. De har en berömd storebror, Tycho Brahe.
Redan på 1000-talet odlades tulpaner i Mellanöstern, och på 1500-talet importeras tulpanlökar till Nederländerna. Carolus Clusius planterar då de första tulpanerna i den Botaniska Trädgården i Leiden.
Åren 1610 till 1637 var lyckosamma år för tulpanhandeln. Priserna stiger explosionsartat, särskilt under åren 1623-1637. Ett exempel på detta är sorten ’Semper Augustus’ som betingade ett pris på 120 000 kr. Som jämförelse kan nämnas att ett stenhus vid en kanal i Amsterdam på den tiden kostade 40 000 kr. Den första papegojtulpanen beskrivs i litteraturen år 1655, då den förs in i Sverige av Olof Rudebeck d.ä. och planteras i Uppsala. (https://tulpanguiden.se/historia/)
Det berättas att Sophie redan i september 1629 skickade 20 tulpanlökar, en kejsarkrona, två alexandrinliljor och 20 guldlökar till Johan Eriksson Sparre på Bolmeröd i Småland.
Bakgrunden till gåvan från henne, till riksrådet Johan
Eriksson Sparre på Bolmeröd är följande:
”Denne (Johan Eriksson Sparre) hade under en beskickning till Danmark i början af 1629
sammanträffat med Sophia Brahe, och hemkommen till Stockholm
hade han skickat henne »en slegte thaffuell, huor aff,» säger.
hon, »ieg haffuer halft goed wnderrettening om dj
Gyllenn-stierner slegt, som ieg well haffde thil fornn, dogh jcke saa
smuct samensaatt aff enn rod med grenne, som dett er.»
Med brefvet till Johan Sparre återsänder Sophia Brahe
släkt-taflan försedd med ett par rättelser och utbeder sig
samtidigt några uppgifter om de svenska Braherna. »Min k. b.»,
tillägger hon, »wille icke fortenncke mig, at ieg saa
be-moder hanem der med. Hannd gior mig enn stor
wel-gierning, om hannd kunde fly mig nogenn beskenn derom.»
Men den ena vänskapstjensten är den andra värd, och
Sophia Brahe sänder honom redan i förväg »nogenn thulipa
blomster» och andra dejeliga örter, som hon fått från
Amsterdam. Råd och föreskrifter åtfölja sändningen. »Er dett
best», heter det på ett ställe, »att mand setter den storre rod
Cronne jmperialis mit wdj itt bied, och dett effuerste, som er
saa hultt, dett skall wennde opad, och der rund omkring
sette thulipaa, icke witt fra hinanden, thi dj blomster lader
best, naar dj staar neer thilsammenn». Hon talar här såsom
den stora blomsterälskare och blomsterkännare, som hon var.
Redan hennes ryktbare broder hade en mansålder tidigare
icke haft ord nog af beundran för hennes trädgård med de
många trädslagen och de vackra blomsteranläggningarna på
Eriksholm.” (runeberg.org)
Johan Eriksson Sparre född den 25 juni 1587 på Vadstena slott, död den 12 augusti 1632 i Mainz i Tyskland, var ett svenskt riksråd och lantmarskalk. Han var son till kanslern Erik Larsson Sparre och Ebba Pedersdotter Brahe, sonson till marsken Lars Siggesson Sparre och dotterson till Per Brahe d.ä. Han var gift med den skånska adelsdamen Anne Johansdatter Urne från 1612 och till hennes död 1620 och med Axel Oxenstiernas syster Ebba från 1624.
Detta är första gången dessa växter nämns i svensk skrift. Tänkbart är att Sophie med denna gåva introducerade fyra nya växter i renässansträdgårdarna i Sverige.
Sophies berömde bror Tycho har naturligtvis fått mycket utrymme i historien men hon var själv en banbrytare för kvinnliga forskare i Norden. Sophie behärskade astronomi, astrologi, kemi, trädgårdskonst och släktforskning.
Tycho Brahe själv ansåg att systern var en av Europas mest lärda kvinnor. Hela sitt liv ägnade hon åt vetenskapen på det sätt som var möjligt för henne. På den tiden var universiteten stängda för kvinnor. Utbildningen fick hon tillskansa sig i hemmet. Som lärare fungerade brodern Tycho.
Liksom brodern gick Sophie sina egna vägar inom vetenskapen och bröt liksom Tycho mot konventioner och familjens vilja.
Hon föddes på Knutstorps borg den 24 augusti 1556 och avled 1643 i Helsingör.
Copyright secured by Digiprove © 2021 Ann Walkendorff