Norra Mellby kyrka

Denna vackra kyrka ligger i Norra Mellby kyrkby, nordost om Sösdala i Hässleholms kommun. Den färdigställdes 1150. Den har genom århundraden byggts till, första gången på 1200-talet. Under 1400-talet slogs valv, tornet tillkom först 1917. Källa: Svenska kyrkan Sösdala församling.

Kyrkan har anknytning till släkten Walkendorff genom patronatsrätten knuten till Maglö gods.

Christopher Walkendorff (1621-1690) köpte Maglö gods 1646. Gården har gamla anor, och det första omnämnda ägarparet är Felix Jensen Gere och hans hustru Bente Steensdatter Laxmand, vilka dog 1588 respektive 1589. Deras gravsten finns i Norra Mellby kyrka.

Under den första halvan av 1600-talet påbörjades byggandet av det stora med tunnvalv spända gravrummet. Det ligger under korgolvet och där vilar kvarlevorna av de dåvarande patronaträtts innehavarnas stoft.

Gravvalvet är numera igenmurat, utan möjlighet för allmänheten att se dess innehåll.

En historieintresserad tandläkare i Malmö vid namn Adolf Roth, inventerade och dokumenterade gravvalvet mycket noggrant. Han beskrev kistorna, och det skick de befanns sig i. Han föreslår också hur de kan restaureras och bevaras till eftervärlden. Han skrev sin rapport i december 1929.

Jag har rekvirerat de handlingar som finns på Riksarkivet med diarienummer 0044. Riksantikvariens rapport innehåller en bedömning av valvet, och dess innehåll, samt till vilken kostnad man kunde rusta upp delar av kistorna. Det finns även avskrifter daterade 1930, och beslut från 1937.

Det är kopior på gulnade maskinskrivna sidor, och texten är ordagrant avskriven av mig Ann Walkendorff, med dåtidens stavning.

Kista nr 1 Går ej att inspektera.
Av ek, ligger intryckt under kista 2.

Kista 2 Av ek, innerkista av fur, profilerad, kupigt avsmalnande och locket kupigt sänkande sig mot fotändan. Förtennat handtag av järn å gavlarna. Locket löst.
Innehåll: i vit svepning, liggande i humle. Huvudskål rubbad ur läge, med rester av hår. Att döma endast en kvarvarande tand (de övriga bortfallna i livstiden). Omkring sextioårig individ.

Kista 3 Barnlikkista av ek, utan fötter, botten lös, innerkista av fur, rakt avsmalnande, locket defekt, rakt sluttande mot fotändan.
Innehåll: Mumifierat lik av spätt barn med rester av vit svepning, liggande i humle.

Kista 4 Av ek, innerkista av fur, klädd med svärtat svinläder, kanterna skodda med drivna kopparlister. Locket trasigt, löst, dess avrivna klädsel liggande vid kistans södra sida. Stort gavelbeslag av förtennat järn: Två putti hållande ett timglas ovan monogrammet C.V inom årtalet 1690, omgivet av blomsterornament. Stort gavelhandtag med graverade ornament. Två stycken, av samma slag på vardera sidan.
Innehåll: Mumifierat lik i svepning. Stycke av mönstrat tyg vid höften.

Kista 5 Barnlikkista av fur, rak klädd med läder fastspikat med kopparnitar. Lock saknas.
Innehåll: Mumifierat lik av spätt barn med händerna knäppta över bröstet.

Kista 6 Av ek, beklädd med svärtat skinn, i kanterna fastnitat med anvapen av förgyllt silver (?) på tofsbårder av svart ylle. Bland anvapnen märks ätterna Ulfstand och Vind. Stort ornerat gavelbeslag av järn besatt med anvapen av samma slag som förut nämnas. Stort gavelhandtag. Nedtryckt löst lock, klätt och kantat som kistan. På locket: i hörnen blomornament i barock, vid huvudändan platt kors med INRI-lapp och spikhål efter nu försvunnen krucifix, därunder tvenne stora vapen 0ch nederst oval kartusch med inskrift, hållen av två englar, allt i driven koppar.
Innehåll: Mumifierat lik.

Kista 7 Av ek, innerkista av fur, avsmalnande och locket kupigt sluttande mot fotändan. Handtag av förtennat järn, ett vid vardera gaveln, tre vid varje sida. Locket löst. Fötter avslagna.
Innehåll: Mumifierat lik väl inlindat i vit svepning, rubbad.

Kista 8 Lika med kista 12. Innerkista av fur. Locket nedtryckt.

Kista 9 Oåtkomlig, synes vara en jämt tjock, bred barockkista.

Kista 10 Typ som kista 7. Svarvade fötter, locket fast.

Kista 11 Rak kraftigt profilerad barockkista av bonad ek med svarta lister.

Kista 12 Kraftigt profilerad, rak barockkista av ek. Hörnen kantade med hamrade kopparlister. Innerkista av fur.
Locket löst och försett med inskription med påspikade omkr. 4-5 cm höga bokstäver
Å gaveln HÄR
Övre raden Ö. sidan HVILAR
Övre raden V. sidan HERR LORENS LUNDEBLAD
Undre raden Ö sidan HVARS SIÄL
Undre raden V FRÖGDE
Hela inskriften synes vara bevarad men har på grund av kistans svåråtkomliga placering ej kunnat läsas i sin helhet.

Kista 13 Barnlikkista, ek, innerkista av fur, avsmalnande och locket sänkande sig mot fotändan. Locket löst.
Innehåll: Vit svepning söndrig skalle av omkr. sexårigt barn med spetsmössa.

Tandläkare Roth drar följande slutsatser:
Att kista 4 innehåller liket av Christhoper Walkendorff. Denna kista har tydligen sedan länge varit uppbruten, enär G.Ljunggren i ”Skånska Herregårdar” utg. 1856, vet att berätta om Walkendorff, att” hans balsamerade lik är nedsatt uti ett grafhvalf i Mellby kyrka”

Kista 6 måste innehålla liket av Walkendorffs hustru i andra giftet Anna Vind. Vare sig Danmarks Adels Aarbog eller Anrep angiver dödsåret för henne. Detta kan möjligen erhållas genom kartuschinskriften som på grund av kistans läge ej kunnat avläsas. (Riksarkivet kallar denna kista nr 7)

Kista 8 innehåller sannolikt liket av Anna Sophie Bartholin, gift med Lundeblad och död endast fyra år efter mannen. Här vill jag lägga till lite information: Hon var i sitt första gifte, gift med Christopher Walkendorffs och Anne Jørgensdatter Vind son, Jørgen (Göran) Walkendorff 1657-1709. Han avled på Maglö, så han borde även han vila i gravvalvet.

I de arkiverade handlingarna som innehåller omfattande renoveringsförslag, finns även ett kostnadsförslag för renoveringen.

Förslag på åtgärder vid restaurering, Riksarkivets inventering av gravkoret N Mellby kyrka
1937.

Det saknade krucifixet som nämns i texten finns numera uppsatt i kyrkan. Var och när det gjordes vet jag inte, men i ett häfte om N Mellby kyrka från 1962 på sidan 20, finns två bilder från kyrkans interiör. Dessa uppges vara tagna efter restaureringen 1955. Där finns krucifixet med.

I texten Riksarkivets inventering från 1937, framgår det att krucifixet saknas redan då.
Jag är lite kluven vad gäller att man tagit loss krucifixet från den avlidnas kista, med vilken rätt gör man så?

Jag blir illa berörd av hur kistorna verkar ha hanterats, och delvis plundrats genom århundraden.
I ett brev till Riksantikvarien från tandläkare A. Roth daterat den 29 december 1929 beskrivs att valvet då var låst. Han skriver att det tidigare endast fanns en trälem för dörren, och vem som hels kunde bereda sig tillträde till det då olåsta gravvalvet, varför locken på flera av kistorna rubbats och dessas innehåll har i flera fall omrörts, så långt en arm kunnat nå.

Det verkar ha funnits en vilja att få till en restaurering av gravkoret och dess innehåll. Bland annat så samlade bygdens lärarinnor in pengar för ändamålet.
Men åren går, och inget händer. 1937 skriver fil.lic. Harald Olsson även han till Riksarkivarien, och bifogar en avskrift av A.Roths rapport.

Han beskriver att kistorna är illa åtgångna, dels beroende på hur de staplats, men även genom åverkan. Han rekommenderar att kistorna repareras och placeras så att de inte skadas. Han lyfter fram att Christopher Walkendorffs kista är en förnämlig representant för kistor från sent 1600-tal.
Av ännu större värde sägs Anne Vinds kista vara. Den är synnerligen ståtlig, men illa skadad. Utsmyckningen har sina rötter i sedvänjor som uppstått under medeltiden.

Nu vet jag mer om vad som hänt Christopher och hans familj.
Jag vet nu att man lät uppföra ett gravkor under 1600-talet, där släkten skulle få sin sista vila.
Det tråkiga är att gravkoret och dess innehåll, inte har underhållits som rekommenderats, troligen på grund av ekonomiska skäl.
Jag har numera tillgång till ett stort arkiv, tillhörande ägarfamiljerna till Maglö gård som hade patronatsrätten till Norra Mellby kyrka.
Bland hundratals dokument, de äldsta från mitten av 1600-talet döljer sig säkert mer information som kan kopplas till kyrkan. När gården bytte ägare genom århundraden, så föll säkert underhållsfrågan av gravkoret bort.

Kanske har det också funnits ett ointresse av det som skett historisk, både från kyrkan och ansvariga myndigheter.
Är det möjligen samma inställning som fortfarande råder undrar jag nu, då jag nåtts av informationen att de renoverade adelssköldarna, som tidigare satt uppsatta inne i kyrkan, numera förvaras på vinden. Osynliga för kyrkans besökare.
Varför och vem bestämmer sig för att helt sonika dölja delar av historiska skeenden?
Nere i gravkoret finns förmodligen fortfarande kulturhistoriskt intressanta detaljer på några av kistorna, typiska för senmedeltiden enligt Riksarkivets inventering. Är de också dömda till evig glömska?
Nej jag ska göra allt som står i min makt för att lyfta frågan, och jag hoppas verkligen att jag får gehör.
Ann Walkendorff

Litteratur och källor

Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 1928:II:136

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1925-36 Nr 25 TAB 1. översiktstab. 3
P.A. Nordstedt & söners förlag samt faximilutgåva 1998 av Sveriges Släktforskarförbund.
ISBN 91-87676-22-2 (1998)
ISBN 91-87676-52-4 (suppl.)

Norra Mellby kyrka Häfte tryckt av Svantessons Boktryckeri Hässleholm 1962

Riksantikvariens inventering av Norra Mellby kyrkas gravkor. Diarienummer 0044 Riksarkivet.