Grattis Dannebrogen 800 år den 15 juni 2019 Tillykke!
#dannebrogen800 http://kongehuset.dk/kalender/hm-dronningen-til-stede-ved-fejringen-af-800-aars-jubilaeet-for-dannebrogs-fald-i-estland-samt-100-0
Den 15 juni är det 800 år sedan den danska flaggan Dannebrogen föll från himlen under slaget vid Lindanäs år 1219, enligt legenden om Dannebrogen. Firandet av 800-årsdagen sker, förutom i Danmark även i Estland där den danska drottningen Margrethe II är på statsbesök.
Legenden berättar hur Lunds ärkebiskop Anders Sunesen var på ett korståg tillsammans med Danmarks kung Valdemar Sejr vid Lindanäs, i det som är Estland numera.
När de höll på att förlora slaget så lyfte Anders Sunesen sina armar mot himlen och bad om Guds hjälp.
Gud lät då Dannebrogen falla från himlen, och sa att de skulle segra när de reste den, och det gjorde de.
Därför firas Dannebrogens dag den 15 juni varje år genom att en kopia av den äldre Dannebrogen ställs fram bredvid Anders Sunesens sarkofag i Lunds domkyrka. Sedan flyttas den till Sjuarmade ljusstakens kapell där den står till i augusti.
Anders Sunesen var ärkebiskop i Lund mellan 1201 och 1223 och var en av de mest framstående ärkebiskoparna för det danska riket. (Text och bild från Destination Lund).
Anders (Andreas) Sunesen (Hvide) finns i vårt släktträd som son till vår direkte ana Sune Ebesen av ätten Hvide. Anders ska fört ätten Galens vapen.
Galen är en dansk medeltida ätt, som leder sitt ursprung från Skjalm Hvides son Ebbe Skjalmsen. 1800-tals bild av Anders Sunesen, slaget vid Lindanäs 1219.
Även kung Valdemar ”Segraren” av Danmark(1170-1241) är vår direkte ana.
Dannebrogen är bara en av de nationsflaggor som vi Walkendorffare kan räkna som ”vår”.
Var vår släkts vagga stod är inte helt kartlagt, men vi är historien på spåren, tack vare DNA-tester.
Enligt äldre skrifter har vi våra rötter i området kring Tyrolen och Bayern, Den äldsta jag funnit hittills är från 1536. Nicolaus Heldvaderus/Heldvadcrus skriver:
»Den første Falckendorph kom ind i Danmarck med Kong Christoffer aff Beyren, vaar fød aff Frijherrer Slect i Tirol«” (Källa: Historiske samlinger, Digitized by the Internet Archive in 2010 with funding from University of Toronto).
Samma information återkommer i Klevenfeldts Samlinger bevarede Optegnelser, nedskrevne med en ”Hånd fra Begyndelsen af det 17. Århundrede. Där har man lagt till namn på personer: »Den første, som kom her i Danemark med Kong Christopher af Bajern, hede Her Peder Walckendorff; hans Fader skulde have hedet Henning Walckendorff, hans Moder Fru Wendell Barsnig, hans Farmoder Fru Cathrine von Landshüt, hans Mormoder Fru Anna von Bartensleben. Fornævnte Hr. Peder Walckendorffs Hustru hede Fru Mette Mandorff; de havde tilsammen en Søn og tre Døtre.«”
Helt säkert är att släkten bodde i Danmark/Skåne mellan slutet av 1300-talet till mitten av 1600-talet, då Skåne blev svenskt. Den danska släktgrenen dog ut på svärdssidan 1747 med Major Børge Walkendorff til Klingstrup.
Vår släkts huvudsäte var då Gloprup gods i Svindinge, och Ellinge slott i Skåne Detta slott var tidigare hemvist för flera ärkebiskopar.
Ellinge tillhörde under medeltiden flera av Danmarks mäktigaste släkter och spelade därför en viktig roll i Danmarks historia. Utan att överdriva kan jag hävda, att Ellinge finns i våra hjärtan och i våra gener.
Först i raden av stormän på egendomen var:
- Erland Galen (direkt ana), början av 1200-talet. Han hade fyra söner, vilka genom sin mor Cecilia var släkt med Danmarks främsta stormansätt Hvide och Sverkerska ätten i Sverige. Av dessa Erlandsöner blev två ärkebiskopar;
- Ärkebiskop Jacob Erlandsen och
- Ärkebiskop Erland Erlandsen, och de andra två, Jens och Niels direkt ana, efter varandra ägare till Ellinge.
- Jens Erlandsen var 1258 gilkare, det vill säga högste befälhavare, i Skåne. Vid stridigheterna rörande kungens eller kyrkans överhet mellan hans bror ärkebiskop Jacob i Lund och danske kungen Christoffer I, son till en direkt ana, stod Jens på sin brors sida. Sedan kungen fängslat ärkebiskopen med hjälp av prelatens egen broder Niels fick denne överta Ellinge och gilkareämbetet.
- Niels Erlandsen (direkt ana) lämnade gården i arv till sin son
- Jacob Nielssen, vars son
- Niels Jacobssen senare blev herre till Ellinge. Denne dog 1350.
- Näste ägare var Ulf Aagesen Thott, son och bror till en direkt ana, som 1371 efterträddes av
- Peder Axelsen Thott (direkt ana), till Härlöv nära nuvarande Kristianstad. Hans svärson,
- riddaren Niels Svendsen Sparre, son till en direkt ana löste till sig Ellinge 1395. Denna ätt Sparre härstammade från Jylland och förde två sparrar i sitt vapen. Kalmarunionen medförde under 1400-talet ett närmande mellan de tre nordiska länderna och Sparrarna till Ellinge var ett exempel på detta. Niels Svendsen Sparre har bl.a. undertecknat förbundstraktaten mellan unionskungen Erik av Pommern, finns med i vårt släktträd och Wladislaus av Polen, finns även han med i vårt släktträd, 1419 jämte flera andra dokument. Hans son
- Kjeld Nielssen Sparre blev näste ägare till godset och han efterträddes av sin bror
- Väpnaren Claus Nielsen Sparre, finns med i vårat släktträd, som bebodde gården 1439 och som genom giftermål med Katarina Bielke, finns med i vårt släktträd, även blev herre till Wik i Uppland samt svåger till svenske marsken och senare riksföreståndaren och kungen Karl Knutsson (Bonde) finns med i vårt släktträd. Han blev trots detta trogen sitt fädernesland Danmark. Hans efterträdare, sonen
- Niels Clausen Sparre, finns med i vårt släktträd blev däremot genom sin uppfostran och släktskap med Sveriges ledande män, Karl Knutsson och Sten Sture den yngre, finns med i vårt släktträd, helt svensk. Han var bland annat svenskt riksråd och hövitsman på Elfsborg och en myndig självsäker herre, som 1495 på egen hand förklarade England krig. Lyckan vände emellertid när han tog Sten Sture den yngres parti i striderna med danske kungen Hans och 1505 dömdes han skyldig till majestätsbrott och förlustig liv, ära och gods, varvid Ellinge drogs in till den
- Danska kronan och såldes år 1511 till
- Henrik Krummedige, direkt ana, en av sin tids mest betydande män, som bl.a. var danskt och norskt riksråd och hövitsman på Bohus. Redan före Henrik Krummediges död 1530 blev
- Eske Pedersen Bille, direkt ana gift med hans dotter Sophie Krummedige, direkt ana ägare till Ellinge, Månstorp och det halländska Vallen. Vid den Christian II-trogne Sören Norbys uppror mot Frederik I 1525 blev Ellinge intaget och plundrat, eftersom Bille hörde till Frederiks män. Händelsen finns återgiven i ett brev från gårdsfogden till Eske Bille. Fogden berättar att han blivit överraskad av budskapet om fiendens annalkande och bara haft en natts frist att föra bort livsmedel och dyrbarheter. Vidare skriver han att 400 bönder kom, bröt upp dörrarna och tog till sig mat och öl. Själv hade han flytt och stått ett dygn i ”det ny mag”, d.v.s. han hade gömt sig i det nybyggda utedasset. Senare rapporterade han att ”alltsammen er vel ved magt undtagen 2 senge, som bönderne sloge i stykker”. Eske Bille satt som länsman på Bergenhus i Norge 1529-37 och blev sedan ståthållare på Köpenhamns slott och rikshovmästare. Han dog 1552. Av hans många jordagods gick Ellinge till hans andre son,
- Jörgen Bille, finns med i vårt släktträd, senare även ägare till Vallen, som en annan bror erhållit i arv. Han dog 1601 och ärvdes av sin son
- Eske Bille, finns med i vårt släktträd. Då denne dog barnlös 1619 tillträdde hans systerson
- Riksrådet Eske Laugesen Brock af Estrup, finns med i vårt släktträd egendomen. Eftersom denne var den siste manlige medlemmen av sin ätt, gick godset vid hans död år 1625 till dottern
- Brigitte Brock, finns med i vårt släktträd och hennes man Tyge Brahe, finns med i vårt släktträd till Tosterup. Kort därefter sålde de Ellinge till
- Den rike godsägaren Frands Lykke, finns med i vårt släktträd som var gift med Brigittes syster Lisbeth Brock, finns med i vårt släktträd och han bytte 1632 bort godset till
- Fröken Mette Barnekow, finns med i vårt släktträd. Hon bodde troligen inte på Ellinge och dog ogift åtta år senare.
- Egendomen gick då till brorsdottern Margrete Barnekow, direkt ana och hennes man, vice landsdomaren i Skåne,
- Christoffer Walkendorff, direkt ana. Han var en av de danska adelsmän som 1658 svor den svenske kungen trohetsed och blev introducerad på Riddarhuset 1664.
- Efter honom tillträdde 1690 sonen Hans Walkendorff, direkt ana. Det var han som 1680 fick i uppdrag att hämta den danska prinsessan Ulrika Eleonora i Köpenhamn och eskortera henne till Skottorps herrgård i Halland för att hon där skulle vigas med Karl XI, finns med i vårt släktträd. Herr Hans slösade emellertid bort sitt arv så grundligt att han måste låna bröd av sina egna bönder. Han kallades därför ”Hans Lånekaka”. År 1714 fick han sälja Ellinge på grund av sina skulder.
- Köpare var en betydligt bättre hushållare, nämligen grevinnan Margareta von Ascheberg, finns med i vårt släktträd på Vittskövle, dotter till fältmarskalken Rutger von Ascheberg, finns med i vårt släktträd och änka efter överste Kjell Christoffer Barnekow, finns med i vårt släktträd. Hon lät göra en besiktning av Ellinge, vilken visade att byggnaderna var kraftigt förfallna. Hennes många egendomar skiftades 1724, så att Ellinge tillföll svärsönerna
- Greve J.A. Meyerfelt och
- Friherre Wilhelm Bennet. Den senare, som var generalmajor och landshövding och gift med hennes dotter Magdalena Eleonora Barnekow, finns med i vårt släktträd, blev samma år ensam ägare till godset. Det var han som iståndsatte den förfallna gården, varvid huvudbyggnaden grundligt förändrades och de andra byggnaderna revs.
- Vid Wilhelm Bennets död 1740 ärvdes egendomen av dottern Christina Bennet, som gifte sig med
- Överstelöjtnanten greve Carl Fredrik Dücker.
- Denne efterträddes av sin son Carl Fredrik Dücker.
- Den tredje och siste Carl Fredrik Dücker dog barnlös år 1889. Under hans tid fick huvudbyggnaden sitt nuvarande utseende.
- Efter honom tillträdde hans systerdotters son, överhovstallmästaren friherre Fredrik Wrangel af Sauss,finns med i vårt släktträd som var gift med grevinnan Ebba Piper, finns med i vårt släktträd från Sövdeborg. De bodde aldrig på slottet utan lät iordningställa en bostad på andra sida vallgraven, den Wrangelska villan.
- Fredrik Wrangel efterträddes år 1932 av sin son Carl Gustaf Wrangel, finns med i vårt släktträd. När denne dog år 1948 var ekonomin så dålig att hans son inte hade möjlighet att ta över godset.
- Ellinge inköptes 1950 av industrimannen tekn. doktorn Ernst Wehtje j:r ( grundare av Skånska Cementgjuteriet – Skanska) och hans maka Britta Elfverson, och deras son Hans-Christian övertog driften. 1954-56 genomgick det förfallna slottet en omfattande restaurering och upprustning under ledning av arkitekten Leon Nilsson.
- Hans-Christian Wehtjes son Mikael Wehtje är nu ägare till Ellinge, som omfattar ca 750 hektar.
Detta kartblad som visar slottet som det såg ut 1680, har jag nu i min ägo.
Slottet är avbildat av Gerhard von Buhrman.
Bladet är tryckt 1856 och ingick i Suecia antigua & hodierna, andra upplagan tryckt på Huldtbergska officinen å Norrbro, Stockholm.