Harald Blåtand Knytlingeätten

Harald Blåtand

Harald_Bluetooth

Son till Gorm den gamle och Tyra Dannebot, föddes troligen runt 935 och avled 985 eller 986. Harald Gormson Blåtand av Danmark är farfars mormors morfars farfars farfars morfars morfars farfars mormors farfars farfars farfars farfars farmors farfar och släkt i ytterligare konstellationer.

Till skillnad från sin far Gorm var Harald mer välvilligt inställd till kristendomen. Bilden ovan sägs föreställa Harald Blåtand som döps av missionären Popo. Detalj från dopfunt i Tamdrups kyrka från omkring 1100.

Han ska ha varit gift med Gyrid, Gunhild och Tove en dotter till den vendiske fursten Mistoij. Troligen var Gyrid mor till hans son Sven Tveskägg.

Tove lät resa en runsten till minne av sin mor, denna sten blev den enda källan som finns om Tove. Runstenen kommer från Sønder Vissing i Danmark och texten lyder: ”Tofa, Mistivojs dotter, Harald den Godes, Gorms sons hustru, lät göra detta minnesmärke efter sin moder. Källa:Danska runinskrifter, DR 55 (MJy 98)

Tove Runestone_Sdr_Vissing_II

 

Harald lät under vintern 958-959 uppföra den enorma nordhögen i Jellinge för att i dess trägravkammare troligtvis begrava sin far eller sin mor. Några år senare uppfördes den södra högen.

Mellan dessa högar finns stora Jellingestenen

Jellingestenen

 

Runstenens berömda text lyder: ”Harald konung lät göra dessa kummel efter Gorm, fader sin, och efter Tyra, moder sin. Den Harald som vann Danmark alla och Norge och gjorde danerna kristna.

Sedan 1994 finns gravhögarna och stenarna upptagna på Unescos världsarvslista.

Kung Harald har blivit något av en historisk kändis i det danska folkdjupet. Den regerande danska kungaätten för sina rötter tillbaka till denne regent och runstenens ord om att det var Harald som enade Danmark har också gjort honom till en riksdanare. Flera legender finns om denne kung. Det märkliga namnet Blåtand har således i modern tid tolkats som att kungen skulle ha haft svarta tänder och skulle då härstamma från det fornnordiska ”Blátönn” som egentligen betydde ”Svarttand”. På detta tema med kungens tänder byggde till exempel den svenske författaren Frans G. Bengtsson upp en episod i sin roman ”Röde Orm” där det berättas om kungens väldiga tandvärk. Modern forskning vill dock se ett alternativ till smeknamnet. Blåtand skulle kunna ha varit namnet på kungens svärd, ett välsmitt vapen med blånad klinga. Just ordet ”tand” förekommer nämligen bland flera namngivna vikingasvärd.

Att Harald Blåtand fortfarande attraherar visar den standard för trådlös kommunikation, Bluetoth  som är uppkallad efter kungen.


Be the first to comment