Barnekow ätten

Barnekow

Aluericus von Barnekow (de Bernekowe) räknas som stamfader. Han är farfars mormors morfars farfars morfars farfars farfars farfars farfars farfars far OCH farfars mormors morfars farfars farmors farfars farfars farfars farfars farfars farfar till Ann Eleonora Walkendorff. Död efter 1271 enligt Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 – 2005]., DAA 1912:32.  ”skal have ejet Ziphusen, Köselow og Ruting, beseglede 1237 til vitterlighed med biskoppen af Razeburg, var 1246 ridder, besglede endnu 1267 og 1271 med fyrst Heinrich af Mechlenburg.”

Barnekows släktförenings hemsida uppger även väpnaren Lubbertus de Barnekow nämnd 1255 som stamfader. Ätten stammar ursprungligen från Pommern och Mecklenburg. Huvudgodset var Ralsvik på ön Rügen  

Den äldsta grenen av den pommerska ätten Barnekow flyttade vid 1500-talets början till Danmark, där den naturaliserades som dansk adel 13 december 1547. Den danska grenens förste huvudman var Hans Barnekow död 9 feb. 1559 är min farfars mormors morfars farfars farmors farfars far. Han skrev sig till Birkholm och blev danskt riksråd. Birkholm hette tidigare Ellinge, (ej det svenska Ellinge utanför Eslöv) och heter numera Løvenborgs slott. 

Lövenborgs slott

Nedan har jag återgivit text om Hans B. Dansk Biografisk Leksikon Hans Barnekow Verificeret

Hans Barnekow, d. 9.2.1559, rigsråd, lensmand. Død i Kolding, begravet i Skt. Knuds k. i Odense. Slægten B. havde gennem flere generationer haft Roskilde bispestols gods på Rügen, Ralswik og Strey i forlening. Johan Friis’ ophold hos B. i Greifswald da han 1534 var sluppet bort fra Kbh. viser også slægtens tilknytning til Danmark. Da de pommerske hertuger 1535 beslaglagde godserne stod slægten B. fuldt og helt på dansk side. B.s far fik således 1539 sin arveforlening (af 1536) fornyet af Christian III, og efter hans død forlenedes sønnen 1541 med Ralswik og Strey der endelig efter overenskomst 1543 (ved Johan Friis) tilbagegaves af de pommerske hertuger. Allerede fra 1536 havde broderen Jørgen B. været Christian IIIs hofsinde, og fra nu af knyttedes også B. nær til kong Christian, der fra 1546 kalder ham ”vor mand og råd”. Han var en vellærd mand, havde 1512 studeret i Greifswald, 1529 i Wittenberg. Regeringen benyttede ham meget i forhandlinger med udlandet, således 1545–46 ved det schmalkaldiske forbunds forhandlinger; 1548 varetog han kongens forretninger på Kieleromslaget. 1545 gav Christian III B. ventebrev på Bosjö kloster i Skåne efter Torben Billes død; han måtte beholde det for livstid mod at forpligte sig til at lade sig bruge i kongens tjeneste til enhver tid og til at bosætte sig i Danmark. 1553 tiltrådte han Bosjö kloster og var da forlængst kommet i besiddelse af andre len. 1546 fik han Højstrup som pantelen, og året efter købte han af kronen det inddragne bispelen Eliinge i Merløse hrd. B. kaldte hovedgården Birkholm, et navn den beholdt indtil oprettelsen af stamhuset Løvenborg 1766. Omtrent samtidigt afkøbte B. Hans Billes sønner deres del af hovedgården Egede, Fakse hrd. 13.12.1547 blev han naturaliseret mod forpligtelse til at ægte en dansk adelsdame hvilket skete 1550 gennem ægteskabet med en af Peder Oxes søstre. Det skyldes måske Peder Oxes indflydelse at han 1552 blev stiftslensmand i Roskilde. 1555 betroedes det ham sammen med Erik Bølle at oppebære den skat der da bevilgedes til bygningsbehov. Men da Peder Oxes nedgangstid begyndte hørte B. til de første der ramtes. I foråret 1557 måtte han afgive Roskildegård til Herluf Trolle, og samtidig måtte han og Erik Bølle aflevere restbeløbet af skatten til Herluf Trolle og Peder Bille til videre forvaltning. B.s stilling synes i øvrigt urokket.

Familie Forældre: Morten B. (død 1540) og Anna Joachimsdatter Krakewitz af Potlos. Gift 14.8.1550 på Kbh.s slot med Mette Johansdatter Oxe, død april 1582, d. af Johan O. til Nielstrup (død 1534) og Mette Gøye (død ca. 1537).

Bibliografi Kilder. Da. kanc. reg. 1535–50, udg. Kr. Erslev og W. Mollerup, 1881–82 189 289 363 378 394. Kanc. brevb. 1551–59, udg. C. F. Bricka, 1886–88. L. Laursen: Danmark-Norges traktater I, 1907. Lit. W. Mollerup: Bille-ættens hist. I, 1893 729–30. A. Barnekow: Anteckn. om släkten B., 1908 33–37. Danm.s adels årbog XXIX, 1912 46. – Louis Bobé i Danske slotte og herreg. I, 1944 461–74 og Vilh. Lorenzen sst. II, 1943 85–90. Papirer. Priv. ark. i Rigsark.

Hans Mortensen Barnekow ”til Birkholm (nu Løvenborg) og Tølløse (begge i Merløse H.), studerede 1512 i Greifswalde og 1529 i Wittenberg, blev 1540 forlenet med Ralsvik og Streg, kom 1543 i dansk Tjeneste og var da Sendebud for Kongen til de pommerske Hertuger, bragte 1547 en Sum af 40000 Guldgylden fra Kongen til de protestantiske Fyrster i Tyskland, men da disse imidlertid vare faldne i keiserlig Fangenskab, førte han Pengene med sig tilbage, blev 13 Dec. s. A. naturaliseret som dansk Adel mod at forpligte sig til at tage en Hustru af den indfødte Adel, købte s. A. Ellinggaard, som han kaldte Birkholm, og opførte her den endnu staaende maleriske Hovedbygning, var 1546-55 Lensmand paa Høistrup, 1552-57 paa Roskildegaard, 1553-59 paa Bosø i Skaane, Rigsraad, t 9 Febr. 1559 i Kolding, begr. i St. Knuds Kirke i Odense i Overværelse af Hertug Frederik og Hertugerne Hans deri ældre, Adolf og Hans den yngre.”Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 – 2005]., DAA 1912:46 – (42). 

Ur samma källa: ”Christian Barnekow, 24.7.1556-21.2.1612, dansk adelig embedsmand, søn af rigsråden Hans Barnekow. Barnekow fik en kostbar uddannelse i form af rejser i udlandet, hvorefter han fik stilling i kancelliet og blev flittigt brugt som diplomat. Selvom han ikke før havde været kriger, fulgte han Christian 4. i Kalmarkrigen og faldt i Halland. Det er sandsynligvis en myte, at han i den forbindelse skulle have reddet kongens liv ved at overlade ham sin hest.”

Christian Barnekow är  farfars mormors morfars farfars farmors farfar. Han var danskt riksråd (1606), ämbetsman och militär,  och godsägare.

 

Han gifte sig med en annan släkting Margrethe Henriksdatter Brahe d.1612 hon är farfars mormors morfars farfars farmors farmor OCH farfars mormors morfars farfars farfars morfars farmors systerdotters dottersons dotter osv.

Deras son Hans Barnekow  föddes på Malmöhus slott 1601.Den danske kungen Kristian IV stod fadder vid hans dop den 4 mars 1601. Samme konung, vars krona min stamfader Christoper Walkendorff bar vid kröningen 1596.

Hans Barnekow skrev sig till Vittskövle slott läs mer under slottsfliken.

Hans och Lisbeth Clausdatter Bille (1608-1628) fick två barn som föddes på Vittskövle slott. Sonen Christian Barnekow och dottern Margaretha Barnekow (1625-1645) min farfars mormors morfars farfars farmor. Hon gifte sig med Christoffer Walkendorff (1601-1690). Läs mer under ätten Walkendorff.

Christian Barnekow (1626-1666) gifte sig den 14 september 1651 med Else Henriksdatter Ramel (1633-1658) som senare avled i barnsäng. Han gifte om sig med Birgitte Skeel (1638-1699). Hon var tydligen en kraftfull kvinna, Sylve Åkesson skriver på sin webbsida Skånska slott och herresäten”När hon en kväll i sin vagn var på väg från Köpenhamn till sitt fädernegods vid Köge hade hon stannat en stund vid ett värdshus, som råkade vara tillhåll för rövare. Dessa söp hennes kusk medvetslös och en av rövarna iklädde sig hans kläder och satte sig på kuskbocken. Fru Birgitte anade inte oråd förrän vagnen vek av från vägen och körde in mot en skog. Något vapen hade hon inte, men hon bevarade fattningen och lyckades bakifrån strypa mannen med sitt strumpeband och körde sedan själv vidare till Köge. Fru Birgitte finns avbildad i Vittskövle kyrka, där man ser henne, blid och leende, med make och barn. I handen höll hon ursprungligen ett strumpeband, men detta har senare ommålats till en mer diskret bönebok. Efter att Skåne avträtts till Sverige utnyttjades Christian Barnekow i propagandasyfte av svenskarna och utsågs till vicepresident i Göta hovrätt.”

Christian Barnekow introducerades på det svenska Riddarhuset den 14 juni 1664, samtidigt med Christoffer Wallkendorff. Ättenummret blev 23 Walkendorff fick nummer 25.

 Christian Barnekow                                                               Birgitte Skeel till Vallö

Christian och Birgittes son Kjeld Christoffer Barnekow (1663-1700) är farfars mormors morfars farfars farmors brorson. Han gifte sig den 26 januari 1691 med  med Margaretha von Ascheberg (1671-1753) dotter till fältmarskalken och generalguvernören över Skåne, Rutger von Ascheberg och hans hustru Maria Eleonora von Busseck.

 Hans unga maka följde honom sedan på hans fälttåg i holländsk tjänst i kriget mot fransmännen. Det berättas att deras yngste son föddes mitt under bombardemanget av Brüssel 1695. Efter att ha hemkallats av Karl XII för att leda ett nytt regemente i Kalmar, inrättade överste Barnekow på Vittskövle, med hjälp av svärfadern von Ascheberg, det största och äldsta privatstuteriet i landet för att föda upp hästar till ett dragonregemente. Han blev under mönstringsarbetet i Kalmar ”af en hitsig feber angrepen” och dog där 1700, endast 37 år gammal.

Margaretha Barnekow var även hon en kraftfull kvinna. Runeberg.org skriver:

 

runeberg.org

Kjeld och Margaretha får en son Christian Barnekow som föddes den 6 maj 1664 på Vittskövle slott. Han blev landshövding i Kristianstads län, generalmajor och kommendant i Kristianstad sedermera generallöjtnant. Han upphöjs i friherrlig värdighet den 21 november 1751 i Stockholm av Konung Adolf Fredrik, och introducerades den 8 juni 1752 under nr 230.

 

GREVLIGA ÄTTEN BARNEKOW – nr 128
Utgrenad ur friherrliga ätten Barnekow nr 230, se ovan. Hovmarskalken friherre Christian Barnekow (1773-1830), upphöjdes i grevlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar grevlig värdighet, den 23 april 1816 på Stockholms Slott av Konung Karl XIII, men grevebrevet är undertecknat av Konung Karl XIV Johan, och introducerades den 10 april 1818 under nr 128.

 

 Det finns en släktförening, deras webbsida är under uppbyggnad. Läs mer på Wikipedia.

 


%d bloggare gillar detta: